Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar / 1:17 (1908-1910) Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tab. 8. Öfverskottet af in- eller utflyttning vid inrikes omflyttningen och vid
folkbytet med utlandet, i årliga medeltal på 1,000 inb.

Socknar.	Hela omflyttnings- resultatet.			Inrikes omflyttnings- resultatet.			Utrikes omflyttnings- resultatet.
	1881/90.	1891/00.	1901/08.	1881/90.	1891/00.	1901/08.	1881/90.	1891/00.	1901/08.
Sunne . . . . . . .	– 20.3	– 14.0	– 6.1	– 10.6	– 3.7	+ 6.0	– 9.7	– 10.3	– 12.1
Ö. Emtervik . .	– 20.1	– 6.5	– 16.4	– 15.9	– 1.4	– 8.3	– 4.2	– 5.1	– 8.1
V. Emtervik . .	– 24.3	– 8.0	– 8.5	– 8.1	+ 1.3	+ 2.3	– 16.2	– 9.3	– 10.8
Gräsmark . . . .	– 27.3	– 16.8	– 17.6	– 11.1	– 2.8	– 2.2	– 16.2	– 14.0	– 15.4
Lysvik . . . . . .	– 17.2	– 17.8	– 22.1	– 12.0	– 11.4	– 6.9	– 5.2	– 6.4	– 15.2
Nedre t:get.	– 21.4	–13.9	– 12.3	– 11.2	– 4.2	+ 0.3	– 10.2	– 9.7	– 12.6
Fryksände . . .	– 19.8	– 7.4	– 9.9	– 9.6	– 1.6	– 0.0	– 10.2	– 5.8	– 9.9
Östmark . . . . .	– 21.2	– 15.2	– 16.2	– 12.8	– 8.0	– 5.4	– 8.4	– 7.2	– 10.8
Lekvattnet . . .	– 26.3	– 16.2	– 35.6	– 7.7	– 6.6	– 20.1	– 18.6	– 9.6	– 15.5
Hvitsand . . . .	– 23.5	– 18.0	– 19.6	– 13.5	– 11.5	– 14.0	– 10.0	– 6.5	– 5.6
Öfre t:get	– 21.4	– 12.3	– 16.2	– 11.2	– 5.9	– 6.2	– 10.2	– 6.4	– 10.0
Frykdals härad	– 21.4	– 13.2	– 13.7	– 11.2	– 4.7	– 2.1	– 10.2	– 8.5	– 11.6
Värmlands län	– 16.9	– 8.6	– 6.7	– 5.8	– 2.8	– 0.8	– 11.1	– 5.8	– 5.9
Hela riket . . . .	– 7.5	– 3.7	– 3.9	-	-	-	– 7.5	– 3.7	– 3.9

tycks det vara att få ladugårdspigor. Det anses nästan förnedrande
att sköta korna; »till sådant får man endast flickor med barn» är ett
uttryck som jag ofta hört. Både drängar och pigor börja ta tjänst
endast på halfår, ja på månad. Bönder med större hemman få arbeta styft
under sommaren, då de sällan kunna uppbringa den nödiga aflönade
arbetskraften. Jordtorparne äro nästan öfverallt försvunna, åtminstone
dagsverkstorparne. — Endast en del bolagstorpare sitta kvar och
några prästbolstorpare. — På en af de största gårdarna i Sunne
socken — 70 tunnland inägojord och 300 tunnl. skog med 40 kor och
14 hästar — fanns till för ett par år sedan flere torp. Nu fanns
endast ett enda kvar, och äfven den torparen hotade att gå sin väg,
om han icke fick sin dagspenning höjd från 1.75 till 2 kr. Gårdens
arbetskraft bestod f. ö. (utom stalldräng) af en dräng och 2 pigor samt
ej mindre än 5 säsongarbetare (och arbeterskor) samt dessutom 2
söner (om 16 och 20 år). Hela försommaren måste husbonden resa
omkring Fryken för att uppspana lejfolk till slåttern, och ändå fick han
aldrig så många han behöfde. Dagspenningen var 2.50 till 3 kr.

På större gårdar synes en lön af 300—350 kr. för dräng (18—20
års ålder) och 150 à 170 kr. för piga vara den vanliga. Både
halfårslön och månadslön förekomma på flere håll allmänt.
Sommardagsverken torde betalas med i genomsnitt l.50—2 kr. och kosten
— 3 kr. på egen kost — för män och 1 kr. och kosten för kvinnor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>