- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
1:22

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 EMIORATIONSUTREDNINOKN. Bil,AHA VITf. HYOJ)EUXI>KRSÖKNlNGAK.

allmänhet kan man säga, att fryksdalingarnas vaknande
jordbruksintresse särskildt slagit sig på jordens förbättring genom artificiella
gödningsämnen, stundom till don grad, att den naturliga gödseln
icke utnyttjats tillräckligt. Befolkningens lynne ligger mycket för
att experimentera, tidningar af alla slag, äfven jordbrukstidningar —
Aftonbladets landtmanuaupplaga — studeras med intresse; men
tålamodet är nog inte sa stort. Äfven åt kornas skötsel har man
börjat ägna mera uppmärksamhet. Deras utfodring är mycket
bättre än förr, ehuru hästarna naturligtvis ännu komma afgjordt i
första rummet. En hel del mejerier ha anlagts. De tvinga
husbonden själf att intressera sig för ladugården, då han på ett helt
annat sätt kommer att följa med sitt jordbruks afkastning, när han
tar emot betalningen för den till mejeriet levererade mjölken, än
när mjölken förbrukas i hushållet och det öfverflödiga smöret af
hustrun utbytes i handelsboden mot kafFe och socker. Tyvärr är
just kaffetörsten en orsak till. att hustrurna ej så värst mycket
uppskatta mejerierna, och sedan handseparatorerna kommit i bruk och
bondsmöret stigit i värde, har mejerirörelsen här som annorstädes
kommit i bakvatten. Dock synas mejerierna både i Sunne och ö.
Emtervik gä bra. En rationell ladugårdsskötsel motverkas, såsoin
redan förut framhållits, af att sätrarna ännu äro ganska vanliga i
stora områden af Fryksdalen. I de öfre socknarna, särskildt i
finnmarkerna, är finnrasen förhärskande. Kring Fryken är rasen
allmänt uppblandad. Premierade tjurar användas här ofta till
betäckning. Är 1907 och de närmaste åren förut stodo slaktkreatur
mycket högt i pris. Slaktare reste rundt hela Fryksdalen, ända
från Karlstad, och köpte upp slaktkreatur. Detta hade till följd,
att man allmänt slagit .sig på kreatursuppfödniug för slakt. För
en slakt-ko af blandras betalades ända till 175 kr., för en finnko 90
å 100 kr.; för en mjölkko intill 200 å 250 kr. (finnko 100—150 kr.).
Här och där uppföddes också grisar, som betingade 10 ii 15 kr. vid
en månads ålder. Däremot synes hönsafvel vara ovanlig.

I fråga om utrustning med jordbruksmaskiner tror jag, att
Fryksdalen står jämförelsevis högt. Det beror naturligtvis delvis
på att arbetskraften är så dyr oeh så sällsynt, men också på
fryks-dalingens vakenhet. Däremot synes det vara sämre beställdt med
plöjning och dikning, allra mest kanske med dikningen. Äfven dessa
brister torde emellertid i någon mån sammanhänga ined, att
arbetskraften är så otillräcklig. Ett af de allra värsta felen med det
fryksdalska jordbruket är väl ändå, att kreatursgödningen är för
klen i förhållande till arealen.

Den numera vanliga växtföljden vid Fryken är träda, råg, 3 års
vall, 2 års hafre. Ännu på 90-talet var 3, ja t. o. m. 4 års hafre
ganska vanligt. Bågen går alldeles förträffligt, t. o. in. hvete trifs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free