- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
1:23

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1. FRYKSDALS IIÄRAD X VÄRMLAND.

23

Hafren har blifvit bättre sedan 1902 års stora frost, då socknarna
inköpte stora mängder bättre hafresorter till utsäde. Potatisen odlas
för sig. Peiusker äro mycket, vanliga. På vallarna har man mycket
klöfver. Rofodling har kommit i gång sedan sekelskiftet men icke
vunnit någon fart, förnämligast, tycks det, på grund af att den fordrar
sä mycken tillsyn. Uppe i »finnskogarnes finnes ingen ordnad
växtföljd. Kornet är här hufvudsäde (jämte hafren).

I några socknar finnas landtmaunaföreningar för inköp af
gödningsämnen, utsäde o. s. v., i Sunne t. o. m. tre,1) som gifvetvis verka
mycket godt till jordbruksintressets stärkande. Rösiös
föredragsverksamhet har äfven sträckt sig till Fryksdalen och har på många
häll lofordats i höga toner. Här och där träffade jag på en
småbrukare, som blifvit premierad eller varit på studieresa med
offentligt understöd i de södra provinserna eller Danmark. Dessa
småbrukare ha vanligen varit ytterst pigga och intresserade, deras
jordbruk mönstergårdar. .Mången gång har jag af deras grannar hört
uttalas önskan, att många flere dylika resor borde anordnas.
Säkerligen skulle också en intensiv, praktisk jordbruksundervisning på ort
och ställe (vandringsrättare) göra mycket godt,

öfver hufvud taget synes det mig, som om man icke behöfde
slälla sig alltför pessimistisk vis à vis fryksdalingens
jordbruksframtid, äfven om det är oförnekligt, att han tills dato visat sig
som en ganska dålig jordbrukare. Kunde man bara bringa det
därhän, att jord- och skogsbrukets mönstergilla skötsel blefve en
aui-bitionssak inom socknen, så vore halfva målet vunnet. På
fryksda-üngens intelligens och duglighet behöfver man ej tvifla; det är bara
ihärdigheten det gäller. Det är kanske skada, att alla herrgårdarna
numera äro en saga blott. Det är därifrån man närmast skulle
väntat sig ledningen. För närvarande finns det hvarken rik eller
fattig i Fryksdalen; alla äro jämlika: bönder med små, små hemman
och något skog till. Hem månsk lyfn ingen har på många håll gått
för långt. För närvarande vil ja sönerna ofta icke öfvertaga
hem-nianslotten, äfven om den kan vara ganska tillräcklig. De fara
hellre till Amerika. Det inträffar då ej så sällan, att den som vill
öfverta faderns hemman, får det belt. och hållet, och till något lägre
pris än saluvärdet. Som allmän regel gäller dock ännu, att alla
arfta-garne skola ha fullt värde för sin del af arfvet. Jorden är också
fn så länge ytterligt >mobil>. De stora skogsbolagen köpa massor
af skogshem man.s) Skogsborna flytta mången gång ner till Fryken

’) Den sydöstra, bildad 1904, hade 1907 en omsättning p& 16,000 kr. Ären
1901 03 fanns i Sunne en mjölkkont.rollförening. Ett par tjurfürcuingnr Unnas, och
»’ilurliytrm hilstfiircningår.

"I I synnerhet köptes del oerhördt mycket skog 1007 och ären närmast förut, oi h
spekulerades ännu mer. En del bolngäga äfven goda odlingsjordnr i själfva »bygderna»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free