Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 EMIGBATIOXSUTKEDNINGEX. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNINGAH.
Tal». 13. (Forts.) Antalet hemman och hcmma/iwdelar med, nedanstående mantal.
Å, 1 mtl och
däröfver. 3/4— h 1/2— 8/4. 8/8— 1/2. 1/4— 8/8. 1,8— 1/4. 1/16— 1/8. 161— 1/16. 1 256— t’64. Under 1,256. [-Summa.-] {+Sum- ma.+}
Östmark.
1750 .... 8 — 1 — 8 2 .— _ _ _ 14
1810 ... •1 15 90 54 8 16.8
184U .... — — — — 4 12 107 76 18 217
1865 .... — — — — — 5 12 90 207 222 536
1900 .... — — — — — 1 8 81 248 412 753
Lekvattnet.
1750. . . . 1 ___ _ _ 7 1 _ _ _ _ <t
1810 .... _ _ __ _ — — 2 26 14 1 43
1840 .... 1 20 »5 8 59
1865 .... — — — — I — 29 112 70 212
1900 .... — — — — — — 1 27 101 71 800
Hvitsand.
1750 .... 2 _ _ _ 6 — — — — — 8
1810 .... _ _ _ — — 1 14 50 19 5 89
1840 .... _ _ — — 1 2 6 67 34 14 123
1865 .... _ — — — l 2 SI 55 74 48 189
1900 .... — — — — 1 3 9 45 88 112 253
Fryksdals
häruti.
1750. . . . 87 _ 37 __ 128 36 _ _ _ 2S.S
1810 .... 11 — 6 6 23 174 618 1,089 325 26 2.27S
1840 .... 10 i 6 7 24 163 561 1,241 581 116 2,710
1»;.") .... 7 3 7 8 30 161 472 1.290 1.132 592 3,702
1900. . . . 8 2 5 3 35 137 463 1,387 1,589 1,389 ö.oln
Vid jämförelse med utvecklingen för hela riket (t.ab. nederst sid. 26)
befinnes alltså giftermålsfrekvensen ha gått tillbaka högst väsentligt
under den första perioden, likaså både födelsernas och dödsfallens
rela-liva antal, i synnerhet de förras. Både giftermåls-, födelse-, döds- och
öfvers k ottstalen voro högre än rikets för 1850-talet, men lägre på
1880-talet. Från 1880-talet till 1901/1908 ha de två första talen
bibehållit sin plats orubbad (i förhållande till rikets), hvaremot
dödstalet åter blifvit betydligt högre än rikets. T hvad mån denna
stegrade dödlighet beror på en förändrad ålderssammansättning hos
befolkningen och i hvad män på andra orsaker, är oj möjligt att
utreda med föreliggande tabellmaterial. Det är doek all anledning
att antaga, att tillbakagången af de kraftigaste åldrarna alldeles
afgjordt är hufvudorsaken. Såsom framgår af Tab. 11, är
åldersfördelningen mycket ogynnsam: åldern 15’50 är svagt
representerad, de högre åldrarna starkt. — I ännu mycket högre grad gäller
detta om Öland och södra Dal, i hvilka bygder äfven barnaåldern
är mycket fåtalig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
