Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRYKSDALS HÄRAD I VÄRMLAND af Karl Arvid Edin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 KM IG RATION SCTRBDHI NOEN. BILAGA VIII. UYGDEONDEBSÖKNINGAR.
och stark ökning af liemiiiansdelarnas antal ocli af folkmängden
under perioden 1806/1865.
Nedanstående tabell kan tjäna att belysa utvecklingen under
emigrationsperioden 1866/1900.
Socknar. [-Hem-ni ansde-lar-] {+Hem- ni ansde- lar+} om intill 1 mänt. i £ af nämt!, år 1865. Hektar 1865 i m
hem-mansdel. åker år edcltal pr
invånare. Ökning i % ären 1866/1900. Hem- I Folk- f7T~~
Akcrare-mans- mimg- . delar. den. , [-Hem-mansdo-lar-] {+Hem- mansdo- lar+} om intill »,« mänt. i % af samtl. år 1900.
läckvattnet .... 85-fl 1-7 0-2 minskn. — 37 20 860
Östmark..... 80-0 2-5 0-2 41 - 211 20 87-C
Hvitsnnd..... 64-6 4-5 0-8 34 14 24 77-6
Gräsmark .... 55-7 3-4 0’8 32 — 29 25 65-8
Fryksände .... 55-fi 58 ()’S 27 - 7-7 28 66’3
Lysvik...... 46-7 4-0 0-4 52 - 1*6 44 64-2
Västra Emtervik . 16-4 7 8 0-6 30 — 17-8 53 36i
Sunne ...... 3 51 94 0-7 47 — 11-9 13 37-7
Östra Emtervik . . 15-6 0!) 34 - 20’1 minskn. 90
Fryksdalen .... 46t; 5-8 0-5 88 - 15-7 19 59-0
Af tabellen framgår, att något samband mellan hemmans- och
folkökning, åkerarealens utbredning och hemmanssplittringen icke
kan konstateras för emigrationsperioden. I synnerhet är det påfallande,
att emigrationen varit särskildt häftig i ett par socknar med mycket
stark heramanssplittring och med stark både hemmans- och
folkökning perioden 1806/1865, men också i en socken ined mycket svag
hemmanssplittring, svag hemmans-och folkökning under åren 1806/1865.
Det är tydligtvis andra faktorer än hemmanssplittringen som varit
bestämmande för utvandringens omfattning, först och främst sådana
som läget — aflägsna skogssocknar mästc förr eller senare komma att
affolkas, sedan deras invånare väl en gång fått smak pä det lättare och
mindre enformiga lifvet nere i »bygderna»1) — och affärskonjunkturerna
(här först och främst skogskonjunkturerna). Det må också
framhäf-vas, att socknarna äro för smà enheter (knappast några verkliga
sorial-ekonomiska enhrter, med ett egei lif), för att sockenstatistiken
skulle kunna vara al’ så synnerligt intresse. Här nedan har jag
åskådliggjort emigrationens verkningar under perioderna 1866/1880
och 1881/1908.
Folkökning eller minskning i %
b o c k n n r. 1866/1908. 1866/1880 1881/1908.
Lckvattnct.........— 60S — 19’J — 37’9
Gräsmark..........— 384 — 6-6 — 31 I
Ö. Emtervik........— 29 :i — 7 n — 24 «
Östmark..........— 28 7 — 9 0 — 10’6
Hvitsnnd..........— 227 — 00 — 22 7
V. Emtervik........— 226 — 13 — 210
Sunne...........— 120 + 41 —
Lvsvik...........— 11 0 + 8-4 — 18"
Fryksändc.........— 7’7 — 8’4 — 44
Fryksdalen.........— 20 ü — 2 l —18 »
’} Naturligen kan också stark liemmangnplittring lia medverkat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
