Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Järnbruken och jordbrukets biförtjänster, historiskt sedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD. JÄRNBRUKEN OCH JORDBRUKETS BIFÖRTJÄNSTER. 9
»ch sänkte priset till 6-ro rdr, t. o. ni. lägre —, men ibland gingo
de upp till både 0 och 10 rdr, beroende därpå att bruken öfverbjödo
hvarandra för att icke bli strandsatta på kol. .lämte
Brunsbergs-verken var det närmast Sälboda, Edsvalla och Borgvik, som täflade
om den nödvändiga varan.
Arbetslönerna under denna tid voro för. arbete med kolning
lägre än för annat arbete, liksom fallet varit i allmänhet och i alla
tider, enär detta arbete fått utföras under den årstid, då jordens
skötsel ej direkt kräft någon arbetskraft. Daglönen för kolning vid
sågen var omkr. 1859 i Brunsbergsverken 0’so rdr, for kolning i
skogen 0-85 och för kolräddning pr natt 0’oo. Dagsverken för annat
arbete stodo i pris mellan 0’2 5 (för minderåriga), 0-7 5 och 1-1 o rdr.
Upphuggning af kolved betalades pr ackord.
År 1860 betalas byggnadsarbete pr dagsverke med Os o, l-ia, 1*67
rdr och stenkörning, häst och karl, med 2 so rdr.
En arrendator under denna tid begär för att taga tjänst hos
bruket följande villkor: Arrendet får ej kosta mer än 225—250 rdr
rgs pius skatten, ty därtill komme ju »underhåll af ett rotehjon i
^ månader af året». För körslor skulle bruket erlägga samma
belopp som till främmande, enligt ackordspriser, och för
dagsverks-gäng 32 skilling föl1 vintern och 1 rdr för sommaren.
En gjutare betingade sig 1859 följande villkor: 2 rdr pr dag,
kost, eller kostpengar, fria husrum och vedbrand, 12 tim.
arbetsdag. Fri resa till bruket för platsens tillträdande.
För bedömandet af penningens värde torde böra meddelas hvad
bruksbefolkningen enligt fastställd taxa skulle erlägga till
bruksskräddaren och bruksskomakaren för utfördt arbete. I sylön för en
l>"njourrock hade skräddaren rättighet att taga 3 rdr, en vadderad
ytterrock 3-2 5, ett par byxor af korderoj, vadmal eller tyg resp. 1
rdr, 0-75 och 0*5o, väst af siden 0’7r>, en mössa 0t>o, ett täcke 2-oo, o.
s- v. Skomakaren kunde för ett par stöflar begära 3oo—3’5o rdr.
’"ed långa skaft 4 r>o, ett par galoscher 2-oo, ett par grofva karlskor
ett par fina kängor l as, o. s. v.
Dessa priser gällde då skräddaren eller skomakaren »åto egei
bröd», annars erhöllo de hälften.
I brukets handelsbod voro följande priser gällande, (enligt funna
notor för 1857, 1858): 5 skålpund kaffe 3:i3; 5 skålpund socker 3-33!
skålpund risgryn 0-tw; 4 kappar salt Foo; 1 kanna sirap 3-oo; 5
skålpund gråsej Foo; 1 rulle tobak l-as. En tunna råg kostade
(1860) 18-20 rdr (1857: 17—1*), en tunna hafre 10 och en tunna
korn 1-1 rdr. Bruken köpte upp spannmål på marknaderna och
försågo sitt folk därmed, antagligen utan synnerligen stor
tilläggsprocent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
