Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson
- Skogshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skogshandeln.
Nu var det några år nästan stillestånd i järnhandtering och
skogshandel. På den stora sjön Värmeln, där annars flottningen
var betydande, sågs ej en timmerflotte under hela året 1879, beräv
tar en gammal bonde. Men endast några år radde detta stillestånd.
Ar 1882 började skogshandeln igen. »En skräddare H. köpte skog
på rot, sköflade och förde till Värmeln, där en ingenjör B. tog emot
det. Men båda måste inom några år göra konkurs, medan tredje
hand i transaktionen, en patron E., sagade timret, lastade trävarorna
pa sina fartyg oeh förde dem direkt till utlandet.. Den tiden visste
ingen hvad skogen var värd, och skräddaren betalade nog både for
mycket och för litet för skogen, som det föll sig. Han tog
dock-skogen ända ned till (i fot—3’/a tum (eng. mått), så att där ej
blef annat kvar än sönderslagna buskar. Hans område var mest
förlagdt till hemmanet Kronan i Brunskogs socken.»
Nu hade således sköflingens tid kommit, och det var inte nog
med att det sköllades, bönderna förlorade också de penningar de
hade att fordra af dessa mellanhänder mellan de verkliga köparna
och dem. Pa samma tid började också den ödeläggande
pitpropsför-säljningen, allt i de sydöstra delarna al’ häradet. »All ungskog
tillspillogafs, och det blef en härjning i skogarna som var förfärlig.»
1’ropsen gick till England öfver Göteborg. Redan på (iO-talet, hade
man börjat göra upp kontrakt med några bönder i hemmanet
Strand i Brunskog om sköfling af pitprops, men det hejdades då i
tid, enär bönderna fingo klart för sig att uppköparen af skogen med
afsikt värderade afverkningsmöjligheten för högt för att göra det
omöjligt för bönderna att infria sina förbindelser. På sä sätt
beräknade uppköparna att fria sig från betalningen.
Det var. som nämnts, de sydöstra delarna af häradet, Krunskogs
och Böda socknar, som hade den mesta känningen af dessa
förhållanden, men längs efter flottlederna uppe i de öfre socknarna blefvo
nog också verkningarna skönjbara. Dock äro utsagorna eniga
därom, att efter järnbrukens nedläggande jordbruket fick en kraftig
stöt framåt, enär nöden tvingade till ett bättre aktgifvande på hvad
jorden kunde och ville gifva en flitig brukare. Hästarna hade af
brukskörslorna blifvit svårt medfarna, men fingo nu göra rätt för
sig pä ett mindre ansträngande sätt, gödseln, som förut lagts på
landsvägarna, kom nu jorden till godo, allt som jorden bar kunde
nu bättre utnyttjas och ingå i en ordnad hushållning. Men man
hade varit van att få kontanta penningar hvarje år från bruken,
och det var dessa man gärna ville behälla, och så lät man, dä
tillfälle härtill öppnades, skogen umgälla det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0056.html
