- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
2:17

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Förhållanden i afseende å jordbruket. Folklynnet m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

predestinerar till lust för att lefva för dagen, utan annan tanke pä
morgondagen än att den alltid skall reda ut hvarje trasslig härfva,
sa förstår man den brist på ekonomisk beräkning som karakteriserar
sn. mycket inom detta härads jordbruksnäring.

Folket är ieke lättjefullt utan tvärtom energiskt och initiativrikt,
men dessa goda egenskaper inriktas icke så mycket på jordbruket som
på en hel del annat. Jordbruket är styfbarnet, som får göra brukaren
den nytta del kan men aldrig kan hoppas få hans kärlek eller
värmande omtanke. Skogen och åkerfälten, sjöarna oeh älfvarna ge hans
sinne njutning och glädje, ty ban har förmåga att se och tjusas; men
den praktiske, idoge brukaren, som ägnar jorden all kraft och allt
intresse, det blir han aldrig. »Iian älskar sin hembygd till öfverdrift»,
men han tror inte pä att den föder honom; han låter skogen umgälla
allt sä länge den räcker, men när den är slut, sä ser han sig om
efter något annat. (Joh han är nog så vaken och intelligent att
han slår sig igenom hvarthän han än kommer. Han har järn i
viljan, lefnadsmod och solsken i sinnet-, och sådant leder honom
alltid öfver alla vanskligheter.

Med dessa egenskaper borde dock .Iössehäringen, och
värmlänningen i allmänhet, kunna blifva framstående jordbrukare.
Detgäl-ler kanske blott att inrikta deras håg pa skötandet af jorden, att
lära dem inse hur mycket jorden i själfva verkat lönar allt idogt
arbete, att lära dem älska själfva ilen omvårdnad jorden så väl
behöfver för att visa sin rikaste alstring.

När detta Jolk. som nu lefver sitt sorglösa lif i dessa bygder,
för att hvilken (tag som helst lämna sitt hem och söka sin lycka pa
andra trakter, liir sig förstå att äfven den värmländska jorden kan
blifva fruktbar, då skall det också trifvas kvar där. Men da tå icke
gossen och Hickan växa upp i en föräldrarnas ständiga veklagan
öfver att jordbruket icke bär sig, utan dä böra de i stället lära sig
fa tilltro till jordens bärkraft oeh lära sig känna att jorden visar
tacksamhet mot sina goda brukare. Då far icke skogsförsäljningeu
frän hemmanet hvarje ar påminna sonen oin att när ban blir stor,
sn finns ieke ett träd kvar, nej, dä måste i stället skogen vårdas
som en trogen vän. hvars hjälp icke bör anlitas förrän i nödens sva
raste stund.

Denna jordbrukets pånyttfödelse kan nog spåras här och där pä
vackra ansatser, men i regel måste man konstatera det sorgliga
förhållandet att jordbruket i Jösse härad alls icke står pa någon
glädjande hög ståndpunkt. Antagligen är det ännu sämre pa vissa
andra trakter, men detta förändrar icke det faktiska förhållandet.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free