Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson
- Sockenbeskrifning
- Brunskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sockenbeskrifning.
Då svaret på frågan om jordbrukets möjlighet att bära sig dock
utfaller något olika i olika delar af häradet, beroende på deras af
läget betingade olika förutsättningar, torde vara lämpligast att i
denna del redogöra för de skilda socknarna hvar för sig.
Brunskog.
Brunskogs socken ligger delvis invid deri stora sjön Värmeln
och genomlöpes i sin södra del af nordvästra stambanan, som i socknen
har stationerna .Brunsberg och Edane. Folkmängden 1907 var 3,761
men var 1865 öfver 5,000. Af hela socknens areal land (23,146 hektar)
äro 3,597 hektar odlad jord och 18,1 7H hektar skog.
Ar I tf 13 var bela taxeringsvärdet a jordbruksfastighet 4f>0,1*4
rdr. I’en störst» jordegendomen var Brunsberg à 46,506 rdr. Ar 1865
var värdet a jordbruksfastighet 2,359,540 kr. Största jordpossessionen
var Spangedal à 351,300 kr. Ar 1900 var taxeringsvärdet I,><50,400
kr., däraf Spångedal a 331,000. Brukningsdelarna voro år 1903 i allt
593, däraf brukade af ägare 586 och at’ brukare 7. Under 2 hektar
odlad jord hade 20* ägare, 2—20 har 361, 20—100 har 16, öfver 100
har 1. Aboarnas antal år 1750 var 231. Jordtorp och andra
lägenheter ar 1900 voro 4!». - Socknens industriella inrättningar år 1905
voro 6 med si arbetare och ett tillverkningsvärde af 102,400 kr.
Brunskog har alltid ansetts vara en förmögen socken, och redan
dess yttre tyder pa detta. Far man den östra landsvägen norrut
genom socknen, så får man den bestämda uppfattningen att här bor
ett relativt välbärgadt, skötsamt folk. •lordbruket synes stå högre
här än pä en del andra orter, men någon kreatursskötsel af
betydenhet synes icke existera.
I »et allmänna svaret är, att jordbruket, äfven om det söker följa
med i utvecklingen, ieke kan reda sig utan tillskott af skogen och
de biinkomster skogshandteringen kan bringa. Tränger man närmare
in i den ekonomiska frågan, finner man snart att hemmansägarna i
regel icke kunna lefva pä sina hemman, men att, detta kanske mera
beror pa at.t jorden ieke skötes som den borde än pa den dåliga
jordmanen. Att jorden kan skötas bättre än som nu är fallet, därom
blir man snart förvissad, men man förstår da också att
hufvudorsaken till denna brist i skötseln ligger i saknaden af tillräcklig
arbetskraft. Ungdomen har rest sin väg, till Amerika eller in till städerna,
och jorden får nöja sig med att bli omhuldad af gamla gubbar och
gummor samt barn. Men hemmansbrukets mindre goda skötsel kan
äfven hero af bristande energi, okunnighet och olust, skapad af den
bristande tilltron till jordens förmåga att föda sin brukare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0060.html
