Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Sockenbeskrifning - Arvika landsförsamling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD.
ÄLGÅ. ARVIKA LANDSFÖRSAMLING.
41
1 ägare oeh l brukare öfver 100 hektar. Äboarnas antal år 1750
var 203. Jordtorp oeh andra lägenheter år 1900 voro 78.
År 1813 var socknens sammanlagda taxeringsvärde a
jordbruksfastighet 483,800 rdr. Den största egendomen var Vik å 30,000 rdr.
Ar 1865 var sammanlagda taxeringsvärdet 1,900,607 kr. De största
egendomarna voro Bjelfverud å 46,600 kr.. Kyrkebyn å 76,810 kr.,
prästbostället å 96,000 oeh Vik å 109,900 kr. År 1900 var socknens
sammanlagda taxeringsvärde å jordbruksfastighet 1,579,600 kr. De
största egendomarna voro Kyrkebyn å 64,500 kr., präst bostället å
56,700 kr., Vik å 51,800 kr. och Säfsjö äng ä 60,000 kr. Aktiebolagen
voro Kroppstadfors bruks aktiebolag (med egendomar inom socknen för
24,200 kr.), Jössefors aktiebolag (6,500 kr.) och Sälboda (34,800 kr.).
De industriella inrättningarna inom socknen voro år 1905 till
antalet 9 med tillsammans 173 arbetare och ett tillverkningsvärde
för år af 837,780 kr.
Denna socken har goda betingelser för afsättning af
landtman naprodukter, och detta ger sig till käuna på jordbrukets skötsel,
80m här ståi- högre än i de flesta andra socknar i häradet. Om
man förut i regel fått det svaret i dc öfriga socknarna, att
jordbruket icke bär sig utan biinkomster, så börjar här svaret ändra sig
till att medgifva att jordbruket bär sig, fastän nätt och jämt. I
trakten kring Arvika säges oförbehållsamt, att jordbruket bär sig
utan biinkomster. »Men jorden fordrar omsorgsfull skötsel,
naturligtvis», sade en jordbrukare, »och mycket kalk är absolut nödvändig,
•’ag har nu i en följd af ar köpt kalk; och det har verkligen visat
sig nödvändigt. När jag började här, kunde jag inte föda en häst
och knappast mer än en ko, men nu har jag en häst och fvra kor
oeh sköter min gärd ensam. Den är på 33 skatteören. Win hustru
och mina döttrar få hjälpa till inomhus.-»
Afsättningar hållandena synas här vara ganska gynnsamma,
beroende af närheten till Arvika. M jölk, smör, ägg och hö säljes
till Arvika och betingar ganska höga priser.
Kreatursskötseln står här något högre än i förutnämnda socknar
1 allmänhet, en naturlig följd af att här finnes direkt afsättning
för mjölken, för hvilken betalas 10 öre litern af återförsäljarna.
Kreatnrsrasen är blandningen mellan finn- och ayrshire. Skogsbete
förekommer icke på låglandet men väl uppe i skogstrakterna.
Biinkomsterna äro i Arvika landsförsamling hufvudsakligast
beräknade på körslor. I norra delen, som ligger mer aflägsen från
köping och järnväg, finnas icke sä goda tillfällen till biförtjänster,
men där har man sparat på skogen oeh har oftast na,got al’ den
till försäljning.
Årslönen för en verkligt god dräng är 300 kr. och för en piga
12—15 kr. i månaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
