- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
2:45

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Sockenbeskrifning - Boda - Arvika köping

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hösten möjligen l.80 à 1.90, och för äggen 80 öre pr tjog eller högst
1 Ivr. Skogsbete förekommer i allmänhet icke i Böda, utan baseras
kreatursskötseln på fodermedel. Cirkulationsbruk råder: råg, vall
tre år, hafre två år, träde. Man liar börjat med odling af rofvor,
men ännu ha de inte tagit riktig fart.

Skogen är här mycket hårdt åtgången, men den säljes sa långt
den räcker. Dock är ej allmän flottled här, så att bönderna stå i
stort beroende af bolaget, som också sä sköter sina vattentillgångar,
at.t böndernas jord efter långa sträckor vid älfven ligger under
vatten. C:a "200 tunnland god och till odling synnerligen tjänlig jord
undandrages nu bönderna, därför att bolaget dämt upp eu af sjöarna,
hvarå allt beror. Bönderna anse sig ha rätten på sin sida
gentemot bolaget, men de ha svårt att ena sig oin att fortsätta den en
gång öppnade processen, och så fa missförhållandena fortgå.

.lordlotterna äro i allmänhet synnerligen små, sä att de kunna
skötas bra trots bristen på arbetskraft, men ändå reda. sig icke
jordbrukarna p;i sin jord. De räkna mecl sin biinkomst, slöjden.
Det är icke konstmöbler man tillverkar utan enkla, billiga bohag,
som leta sig väg långt omkring i landet, såsom till Kiruna o. s. v.
Från Böda järnvägsstation torde afgå i medeltal minst ett par
vagnslaster möbler i veckan under hela året. Snart sagdt alla innebyggarna i
Boda äro intresserade af träslöjd och sysselsätta sig med snideri och
möbeltillverkning i omfattande grad. Under vintern slöjdas nästan i
hvarje hein, men det finns också familjer inom hvilka far och söner
slöjda hela aret om.

Arvika köping.



Arvika köping är ett samhälle under raskt uppsving. De senare
årens utveckling både med afseende ä folkmängd och ekonomi har
varit för svenska förhallanden ganska märklig, och efter allt att
döma kominer denna utveckling att fortsätta ännu lång tid framåt i
samma raska följd.

Folkmängden var 1805 c:a. 300 och hade 18(15 ökats till 874.
Ar 1907 var den 4,388.

Arvika, som inom kort torde, bli ordnadt som stadssamhälle, är
hufvudsakligen ett industricentrum. Massor af fabriker ha slagit
ned sina bopålar i samhället, och öfverallt i periferien af köpingen
’’äller man på tned en ständigt forcerad byggnadsverksamhet, både
nya fabriker samt verkstäder eller utvidgningar af gamla och
®r bostäder åt. den mängd af arbetare, som kräfves för köpingens
industri.

Industriarbetarklassen i köpingen rekryteras hufvudsakligen af
söner från torpare- och arbetarehemmen å landsbygden. Äfven
bondehemmen lämna sin tribut till industrien, men till öfvervägande del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free