Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Sockenbeskrifning - Arvika köping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD. ORSAKER TILL UTVANDRINGEN. VÄRNPLIKTEN, (il
cent och arbetstiden förkortats frän 11 timmar till !>. Detta resultat
har uppnätts genom förbättrade arbetsmaskiner och ett
systematiserande af arbetet, som gjort det lättare att utföra. Ännu ligger dock
arbetets ledning här i Sverige i allmänhet betydligt efter den som
förefinns i Amerika.
Beträffande arbetstiden, sä framhölls att arbetaren vid ordnad
ledning utför lika mycket på II timmars arbetsdag som på 11 tim
mars dag. Därtill är en sådan kortare arbetstid af största betydelse
icke endast för arbetaren själf och den tillverkade produkten, som i
regel blir jämnare och bättre, utan också för hela det samhälle inom
hvilket industrien är förlagd. Ty en kort arbetstid tillåter
arbetaren att bo på längre afstånd från arbetsplatsen än han annars
kan. Arbetstidens förläggande inom så kort tidsperiod som möjligt,
»åledcs med få och korta raster, medför att ledigheten från arbetet
inträder ganska tidigt pri eftermiddagen, och fä arbetarna därigenom
lätt att hinna hem till sin bostad, om den än ligger långt ifrån, och
’lär utföra det nödvändiga arbetet för hemmet. Många arbetare här
ha sina bostadslägenheter en half mil från arbetsplatsen eller längre
"ch kunna därför uppbringa åt sig betydligt billigare bostäder än
8oin varit möjligt, om de trängts tillsammans inom ett mindre
område. »På detta sätt kan en kortare arbetstid reglera
bostadstill-gången, undanrödja bostadsbristen och skapa sundare och lyckligare
hem, bättre krafter och uthålligare energi.’
»Denna utflyttning till landet har skapat en mängd små
jordbruk, där mannen, som ofta är försedd med velociped och därigenom
lätt förflyttar sig fran arbetsplatsen till hemmet, sköter den lilla
.lordlotten på sin lediga tid om kvällarna. Hustrun sköter om huset
oeh de kanske två kor de kunna föda på sin jordlott. I>et är en
kombination af jordbruk i smått och industriarbete, som är mycket
tilltalande.»
Arbetstillgången i Arvika är som sagdt i allmänhet god, särskildt
om sommaren. Man kan dä också förstå att jordbruket har svårt
att under sommaren erhålla någon extra arbetskraft, fastän det nog
vid så många tillfällen behöfdes. Ofta händer att arbetare från
Arvikas olika fabriker och verkstäder på sommaren få taga
permission från sill arbete och begifva sig hein till sina föräldrar i
landsbygden och hjälpa dem med bärgningen. Då deras löner i Arvika
kunna ga på 4 5 kronor om dagen, så måste sägas, att denna hjälp
at jordbruket under dess brndaste tid är ganska dyrbar och utgör
ett belysande exempel på hur ondt om arbetskraft det är på
landsbygden.
Lefnadskostnaderna i Arvika visa stark tendens att fördyras,
n. beräknas hyrorna till 80 kr. pr eldstad, t. ex. 2 rum och kök
för 240 kr., men man har börjat öka priset till 8ä kr. per eldstad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
