Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson
- Sockenbeskrifning
- Arvika köping
- Allmän öfversikt af häradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mjölken betalas ined 14 öre per liter.
Veden kostar (björk) 14—15 kr. pr famn.
Skatterna äro ieke särskildt höga. För en inkomst af 1,700 kr.
är kommunalskatten 42 kr.
Trädgardsprodukter äro i allmänhet mycket dyra, betinga t. o. in.
högre priser än i Stockholm.
Allmän öfversikt af häradet.
Föregående korta öfversikt öfver hvarje särskild sockens eller
kommuns agrariska förhållanden bör kompletteras med hvad som för
hela häradet är gemensamt men därför icke mindre viktigt för
bedömandet af orsakerna till dessa trakters affolkning.
Hvad som framgått af forskningarna i de olika socknarna ger
otvetydigt vid handen, att jordbruket inom Jösse härad i allmänhet
icke tillåter hemmansägarna att existera på sina hemman utan
biförtjänster. Man kan med fullt fog säga, att undantagen från denna
regel äro i allmänhet mycket få, och i de trakter som ligga på
något längre afstånd från järnvägen rent af enastående. Många
hemmansägare föra bok öfver sitt jordbruk oeh förklara sig förlora regelbundet
250—300 kr. om året, som skogen måste betäcka. (Brunskog.) — 1
allmänhet klagas öfver att jordbruket numera kräfver kontanta
penningar i betydligt högre grad än förr, och att därför skogen
måste anlitas eller biinkomster i annan form anskaffas.
Hemmansägarna i socknen kunna svårligen lefva på sina hemman utan
biförtjänster, de flesta torde icke kunna det. (Brunskog.) — De som
köpt egendomar utan skog och således inte haft den hjälpen att
räkna på, ha måst genom något handtverk eller körslor skaffa, sig
behöflig biinkomst. (Brunskog.) — Får man en gård utan skuld
och sköter den, så bär det sig, men icke om man skall amortera en
köpesumma på den.» (Brunskog.) — »Jordbruket kan inte gå utan
körslor som biinkomst. (Mangskog.) — Jordbruket har svårt att
reda sig.» (Gunnarskog.) — »Här är jordbruket mycket dåligt.>
(Bogen.) — »Jordbruket, borde reda sig, men det är nog svårt, ty
inkomsterna äro för knappa. (Eda.) — »Beder sig ej öfver bela
socknen, möjligen närmast järnvägen.» (Köla.) — .lordbruket bär
sig inte utan tillskott af skogen.» (Älgå.) — Man kan utan vidare
säga att jordbruket här icke bär sig.» (Arvika socken.) —
»Jordbruket bär sig inte i dessa trakter.» (Ny.) — ».lordbruket klarar sig i
allmänhet icke.i (Böda.)
Sådana äro uttalandena, ofta återkommande, nästan stereotypt
lika hvarandra. Men inan öfverraskas dock ibland af att få höra
alldeles motsatsen, nämligen att jordbruket mycket väl bär sig, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0090.html
