- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
2:54

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmän öfversikt af häradet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54 EMIORATIONSUTRICDNINGEN. BILAGA VIII. BYØDEUNBERSÖKNINGAR.

pr år. Jordoii kan i det ena fallet, då den är väl odlad, gifva t. ex.
1,000 kr„ men i andra fallet, då den är misskött, GOO kr. Där är
sålunda en ren förlust af 400 kr. om året att skrifva på den bristande
kunskapen eller omtanken.

Denna bristande kunskap om jordbrukets verkliga möjligheter
och den däraf följande bristen på intresse för detsamma är den
grundläggande orsaken till emigrationen från dessa trakter. Ty då sönerna
bli så stora, att de börja få förvärfsbegär, så ha de icke någon
inneboende kärlek till jordbruket, eller icke någon känsla af
förpliktelse till det. Föräldrarna ha aldrig gjort annat än klagat öfver
att jordbruket icke burit sig, de ha lagt tvångets stämpel öfver
arbetet, icke frihetens och nyskaparglädjens, och de ha aldrig vändt
sonens håg åt jordbruket eller försökt fä honom att finna en glädje
i dess vårdande. Han står främmande för jorden och tror sig icke
ha någon uppgift i hemmet — »det bär sig ändå inte» — och så söker
han sin lycka på annat håll. Den kanske förmögne bondsonen
beger sig till Amerika, och den fattige bondsonen eller torparsonen,
som pä grund af jordbrukets tryckta läge inte kan få en skaplig
dagspänning hos bönderna, flyttar in till industrin eller kanske till
Amerika ban också.

Hvad soin gäller för sönernas vidkommande med afseende ä
orsakerna till emigrationen, gäller också, för döttrarna. Hela miljön i
hemmet är sådan, att dottern aldrig känner sig riktigt nyttig och
oumbärlig. Grår det ihop med gårdens skötsel, så är det hvarken
jordens eller hennes förtjänst, menar hon, utan skogens. Det är den
som far hålla det uppe, och det hjälper inte mycket att arbeta och
slita för ett hemman, som i alla fall aldrig kan reda sig utan skog.
At| !>li gift i hemorten finns för henne inte stor utsikt, ty
ynglingarna ha utvandrat. Och sä fattar hon sitt beslut, att också resa
öfver till Amerika.

* *

*



Dock synes som om redan nu jordbruket skulle kunna prestera
betydligt mycket mera behållning, om blott failken kunde erhållas
för billigare pris än nu är fallet. Jorden i Värmland är kalkfattig,
och jordbrukarna ha fullt klart lör sig att jorden kräfver en
myckenhet kalk för att ge god skörd. Det är sålunda ingenting som
behöfver undervisas om eller läras: alla veta att kalken är oumbärlig.
Men det är en kostnadsfråga af ej ringa vikt. För de bygder, som
ligga invid järnvägsstationerna, kan hemfors]ingen af kalken från
stationen icke behöfva bli sä kostsam; men redan kostnaden för att
lå varan till stationen o. s. v., järnvägsfrakten, är alldeles för stor.
då man tar hänsyn till den absoluta nödvändigheten för jorden att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free