Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 EMIGRATIONSITBEDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDE»SÖKNINGAR.
Mildare omdömen om beväringsexercisen än de här ofvan
citerade fälldes af några beväringsmän, som just denna sommar
fullgjorde sin värnplikt vid Trossnäs. Nu var befälet ingenting att
klaga öfver ocb maten var i regel bra tillagad och väl tillräcklig.
Tiden var lång, men om befälet handterade manskapet väl sä gick
allting bra. Detta gällde då allt befill, ty en obetydlig korpral kunde
göra lifvet för sin trupp nästan outhärdligt. Dock föreföll det som
oin den exercistid som var anslagen alls icke tillvaratoges så som sig
borde, tv en tredjedel af tiden gick åt till öfningar som hade starkt
tycke af att vara tillkomna endast för att fördrifva tiden och till
så pass oväsentliga öfningar som hälsning. Det var inte roligt att
hålla på med sådant, dä man visste att man hade så mycket arbete
hemma på gården som nu fick ligga ogjordt.
Af det anförda framgår att värnpliktsbördan anses af
jordbrukarna i detta härad alldeles för tung. Fadern klagar öfver denna
extra, tyngande skatt, som inte drabbar industrien sä svårt som
landtbruket, och som inom landtbruket drabbar så ojämt, i det att
de bönder, som icke ha söner, bli befriade från denna tunga. Att
sönerna under den tid de arbetat i hemmet varit gården till godt
stöd, ett stöd som ej beredts dem hvilka ej haft söner i hemmet, det
insåg man nog, men detta vore ju ett berättigadt vederlag för det
gården fått bära kostnaderna ftir deras fostran och vård i
barndomen.
Utom denna rent ekonomiska orsak till missbelåtenhet med
värnpliktens fullgörande tillkommer också det förhållandet att barnen i
dessa trakter, särskildt i skogsbygderna, redan i späda år fä den
uppfattningen att värnplikten är någonting förfärligt, som de skola
söka undfly. Denna »skräck för Trossnäs» ligger i blodet och är
säkerligen inte lätt att taga bort.
Man kan väl förklara denna skräck. Frän dessa bygder komma
unga män, som äro mer än andra vana vid friheten. De lefva ett
lif utan allt tvång, arbeta i jorden utan någon egentlig intensitet,
ga och komma när de vilja, tv de ha i allmänhet så liten gård att
de själfva äro enda drängen, begifva sig ut i slcog och mark för att
jaga villebråd när det dem lyster, och fördjupa sin själ ocb sin håg
i dessa bygder, där naturen öfverflöd ar pa allt som ger vackra och
mäktiga intryck. När en sådan vildmarkens frie son kommer ner
från skogarna och bergen till ett öfningsläger för att fullgöra sin
värnplikt, så behöfver ban lärare som förstå honom, som taga
hänsyn till den miljö han lefvat i, som bemärka att han lcan skjuta en
fågel i flykten och att det sålunda icke betyder så mycket om hans
intagna skjutställning är något skef, som ha öfverseende med hans
fumliga gester oeh grofva vta. men i stället söka se in i hans varma,
trogna och tacksamma svenska hjärta. Far han icke en sådan lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
