Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. JÖSSE HÄRAD. ORSAKER TILL UTVANDRINGEN’. VÄRNPLIKTEN. Gf>
rare, utan kanske alldeles motsatsen, då finner han sig icke tillfreds,
då blir han grym mot dem som skola befalla öfver honom, oeh ban
förmenar sig vara för god att behandlas som en stackare. Het
svåraste för honom är att han icke får behålla friheten, men då denna
därtill inskränkes på ett sätt som för hans sinne är alldeles
ofattbart, så blir det än värre. Då ban förlorat friheten att släcka sin
törst, fast källan porlar förbi hans fötter där han marscherar förbi,
törstig och varm, då ban förbjudes de allra enklaste oeh oskyldigaste
ting endast därför att »det är förbjudet , da de utfärdade förbuden
för honom synas rikta sig uteslutande på att visa att han måste
lyda, icke hvarför ban bör göra det, så kommer han lätt pa den
tanken att man mycket väl kunde och borde ge honom mera frihet
till nytta både för honom själf och den tjänst ban fullgör, men att
man icke vill det af ren kitslighet. Det är då han reser sig
däremot och det är då hans sinne lor disciplin rubbas. Pä lägret lår
han kanske höra ett ord om antimilitarism) och som han aldrig
däruppe i skogsbygden fatt begrepp om ordet fosterland, så är han lätt
att få med bland dem som tro sig kunna skapa om världen så snart
de lärt sig ordentligt hata militarismen. Han har aldrig hört ett
frisinnadt föredrag, aldrig varit med pa något möte eller deltagit i
någon organisation, men genom sin motvilja för den enligt hans
mening i mänga fall allt för fordrande och omotiverade disciplinen
har ban blifvit mottaglig för den ytliga antimilitaristiska
agitationen, och så kallar han sig en vacker dag ungsocialist utan att
egentligen veta någonting om hvad socialism är. För den som anser att
Sverige bör hafva ett efter sin bärförmåga afpassadt försvar att lita
till i farans stund är det mer än sorgligt att behöfva bevittna, hur
just ett. olämpligt befäl, ett rådande system» äro de största hindren
för upprätthållande af ett sådant försvar.
Hvad som gäller för ungdomen uppe i de aflägsna skogsbygderna
g|iller äfven, fastän i något mindre grad, för ungdomen i de bygder
som ligga närmare kommunikationerna. Där har samfärdseln
förmedlat Öfvergången något mellan den ständiga bundenheten vid
jorden och det pulserande lifvet i mera tätt bebyggda samhällen.
Däremot synes industrien icke vara så berörd af utvandring
för denna anledning. Ynglingarna inom industrien ha ofta
möjlighet att fä sin lön så pass hög att den kan medgifva älven en
sparad slant till värnpliktstiden, och dä göres också tillvaron å lägret
drägligare. Därtill äro industriens adepter i allmänhet mer
försigkomna och hemmastadda pä olika områden genom tillfället att
vistas i en stor kamratkrets och därinom utbyta åsikter och förvärfva
insikter på olika områden. Någon skräck för värnplikten bland
industriarbetarna, sådan som den förefinnes på landsbygden, är icke
Rtt anteckna. Visserligen hyser man stor motvilja mot
bevärings-’•"/w 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
