Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Värnplikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 EMIQ&ATIOKSUTREØNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNINGAR.
öfningarna. både för deras längd och för deras menliga följder med
afseende a den unge mannens ekonomi, men nilr man inom
industriarbetarkretsar talar om denna svåra plikt, sa är det oftast som
motsättning till saknaden af den medborgerliga rätt, som borde vara
komplementet till alla plikter mot samhället.
När man går att söka botemedlen mot utvandringen på grund
af just denna orsak, värnplikten, sä får man från landtbrukarna
anmärkningsvärdt ofta höra att en ordentlig daglön för beväringen
skulle enligt deras mening vara en tillfredställande lösning af
frågan. En daglön af .’»0 öre under hela öfningstiden (i många fall
nämndes en krona) skulle få ungdomen att stanna kvar i landet
och fullgöra sin värnplikt, förmena många. Af denna daglön skulle
hälften utfås men andra hälften insättas på postsparbank.
Därigenom skulle beväringsmannen icke behöfva ligga sina föräldrar till
last eller sätta sig i skuld, utan skulle ban i stället ha en liten
sparad slant då han slutade öfningarna. sKanske han dä fortsatte
att behålla sin sparbanksbok och därigenom lärde sig sparsamhetens
vackra dygd. Da skulle han skiljas fran lägret med en bättre
känsla i sinnet än ban gör nu.»
Men också borde själfva det militära systemet så omorganiseras
att beväringsmannen mera kände sig vara en människa än ett
nummer, mera en medborgare i samhället som fullgör en oundgänglig
plikt än ett besvärligt exercisobjekt till löjtnanternas förargelse.
.Matordningen måste taga hänsyn till hvad de unga männen fordra
för sin hälsas och sina krafters vidmakthallande, en ordnad inspek-,
tion öfver mal förhållandena upprättas, hälst genom att befälet äter
tillsammans med manskapet, samt en sådan anda inplantas hos befäl och
manskap, att de alla känna sig som kamrater och ej, som ofta nu, fiender.
För industriarbetarna torde det önskemålet vara döt viktigaste,
att staten på något sätt. garanterade att beväringsmannen finge äter
den plats ban nödgats lämna lör att fullgöra sin värnplikt. Det
kan väl icke rimligen förnekas, att om man också utgår från att
hvarje ung man med glädje skall fullgöra sin plikt mot
fäderneslandet. så är dock offret för stort när han just för att kunna fylla sitt
värf i detta hänseende försättes kanske i en lång tids arbetslöshet
och su slutligen kanske tvingas att; ga under eller i bästa fall kasta
sig in i ett annat yrke, som är ekonomiskt sämre för honom än det
han lärt sig förut och inom hvilket ban genom tydliga anlag kunnat
räkna pa att ga långt, oin ej den langa beväringstiden tvingat
honom att därmed upphöra.
Hvad som under alla förhållanden måste främst» som en
nödvändighet är att staten på något sätt under värnplikten hjälper de
iiem där familjefadern är ute på bevämgsöfning. Tidiga giftermål
äro på landsbygden ofta framtvungna af nödvändigheten att uppe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
