Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Ekonomiska skäl. Hjälpen från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 EMIGRATIONSITBEDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDE»SÖKNINGAR.
svenska banker, som enligt mängas mening ge mer ränta på
kapitalet än de amerikanska. De köpa sig då gärdar, som i allmänhet
bli bra skötta. 1 en församling, Böda, rinnas stora sträckor där
nästan samtliga hemmansägare äro återvända svenskamerikaner, eller
nästan alla gårdar inköpta för amerikapengar». I)e placera sig med
förkärlek intill järnvägen eller i trakter som icke ligga allt för
långt ifrån kommunikationer, hvadan man ganska sällsynt påträffar
dem i de mera aflägsna skogsbygdenia. I regel ha de återvändt
först sedan de uppnått den ålder då deras värnplikt upphört, men
i några få fall kunde man konstatera att äfven yngre män vändt
åter till hemlandet och här bosatt sig. Vid närmare ingående på,
de omständigheter som varit bidragande orsaker till denna ovanligt
tidiga återkomst, erfor man, nästan i samtliga fall, att sjukdom
eller lyte. förvärfvadt i Amerika, gifvit återinvandraren visshet om
befrielse frän exercisen. När mannen i grnfarbete fått ett ben
brutet. när han vid hästskötsel fått ett refben afsparkadt eller när han
legat tre gånger pa amerikanska si likhus för
blindtarmsinflammation. o. s. v., då återvänder han till nemlandet, där arbetet icke är
sa jäktande, och söker att med resten af sina krafter fa den förut
försmådda svenska jorden att gifva honom bröd.
Men i en del fall komma de igen. ungefär så som de tänkt sig
vid bortresan, med sinnet fortfarande öppet för det egna landet och
dess möjligheter men med nya erfarenheter och en ekonomisk rygg.
som förut kanske alldeles saknades. Oeh då reda de sig godt, skaffa
ät sina barn. som kanske redan i Amerika fått en god uppfostran,
både förströelse och bildning, eller, med andra ord, något mer än
barnen i de omgifvande gårdarna kommn i åtnjutande af. Härigenom
skapas också denna längtan hos de andras barn att komma dit öfver
till det förlofvade landet, förtjäna pengar och komma igen och ha
det ekonomiskt lyckligt ställdt.
1 de fall dä man kan säga att emigrationen varit till direkt
nytta för de af densamma närmast berörda, antingen som en räddning
för den utvandrande själf eller för hans kvarvarande anhöriga, många
gånger för bada parterna, sä är det i de fattigaste hemmen, där
nöden formligen tvingat till någon iitgärd, hvarigenom munnarnas
antal minskats och det ekonomiska tillskottet ökats. »Det hade aldrig
kunnat gä för oss om inte någia af dem kommit öfver till Amerika
och pä den vägen hjälpt till» — det är ett ganska vanligt svar dä
inan kommer till de, fattigare hemmen, handtverkarnas, torparna»
eller dagakarlens.
En skomakare som har hela stugan full af barn kan inte
tänkas i dessa trakter kunna reda sig. Han bar alldeles för liten
inkomst af sitt yrke och har ingen egen gård där han kan använda
de uppväxande barnens arbetskraft, utan måste släppa ut dem i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
