Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Allmänna orsaker till utvandringen - Ekonomiska skäl. Hjälpen från Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. .l|iss|- HÅRAl). EKONOMISKA SKA!.. HJÄLPEN FRÅN AMERIKA.
77
andras tjänst. Men därmed har lian också alldeles förlorat
möjligheten att af dem ha någon hjälp till hemmets vård och tryggande,
ty i tjänst hos bönderna få de ingenting öfver att hjälpa föräldrarna
med. Så blir den enda utvägen att låna till en amerikabiljett och
begifva sig af.
».lag har arbetat i mitt yrke,» sade en fattig skomakare, i Sn
år och jag kan säga att jag icke ännu kunnat förtjäna mer än högst
en krona per dag i medeltal under året. Att fä upp priserna pä
vårt arbete synes också vara omöjligt, tv många laga sina skor
själfva, ocb många äro de gamla, nästan orkeslösa, som hålla på med
skomakeri och hålla priserna nere. (.För ett par sulade och
klac-kade mansskor, pliggade, fa vi Ws och för sydda 2’a», för frunsskor
få vi resp. lv>o och 2-oo. Da lädret är sä dyrt som det är, så blir
det inte många ören öfver för värt arbete.) .lag har i regel
arbetat j7—is timmar om dygnet men aldrig kunnat fa ihop så mycket
att jag fått mig en egen stuga. Ett litet potatisland har jag hyrt
i backen intill där jag bor. Sju barn har jag fostrat upp ändå. och
nu har det börjat te sig i ljus äfven för mig, tv nu har jag begynt
uppföra min egen stuga, ieke af egna pengar som jag förtjänat, utan
af de pengar min äldsta flicka, hon är nu IS år, sändt hem till oss
från Amerika. När hon var 14 år reste bon, och började redan
första året sända hem pengar till oss. Sedan hon fyllt 17 ar har
hon regelbundet sändt oss 1’) dollar i månaden och dessutom litet extra,
så att vi nu på fyra år fatt tillsammans 1,500 kr. från henne. Det. är
pä de pengarna vi nu skola bygga var egen stuga. Men nog är det
egendomligt att man skall arbeta träget ett helt lif här i Sverige
oeh inte kunna åstadkomma sä mycket som en ung flicka hinner
spara p;i endast några få år i Amerika. Jag kan dä aldrig tala
illa om Amerika eller emigrationen, tv jag vet inte hur det skulle
gått ined oss om inte vi fått flickan dit öfver.»
En annan skomakare hade !• barn, däraf 3 flickor och .’i gossar i
Amerika, ».lag hade aldrig kunnat foda dem i alla fall. En fick
resa på försök, och när det gick bra för honom sa kommo de öfriga
1 tur och ordning efter.»
Hur det kan te sig för en fattig torpare och hur för honom
räddningen kommer genom barnens utvandring det: visar följande
Utdrag ur anteckningarna från undersökningen i en af de mindre
socknarna.
—–En torpare med 12 barn, däraf de 2 flickorna och 3 af
de lo pojkarna äro i Amerika. De öfriga hemma:
"De ha rest för att hjälpa nss här hemma, <>ch det ha de också
JJ]ort. Vi fingo detta torp bär för 16 år sedan, ute i skogen och i
kärsta träde alltsammans. Ingen kalk fingo vi till jorden, fastän
Vl borde haft kalk öfver hvarje bit, och 16U dagsverken skulle vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
