Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - JÖSSE HÄRAD I VÄRMLAND af G. Gerhard Magnusson - Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. JÖSSE HÄRAD. ORSAKER TILL UTVANDRINGEN. VÄRNPLIKTEN, (il
ter och en mängd amerikanskt krain. Här finner man en lampskärm
med någon engelsk sentens; där hänger i gungstolen en matta med
månadernas namn på engelska och en svensk-engelsk tillägnan från
dottern eller sonhustrun; där pä skänken sta kulörta glas med
guldkanter och »Fortune favörs the bra ve- i snirklade bokstäfver; i
stereo-skåpet på fönsterbordet finnes bland 42 bilder endast 2 från Sverige,
•lönköpings gamla tändsticksfabrik ocb (iöta kanal, men alla de
öfriga från U. S. A. Där kunde man få se hur gentilt man bor i
New York, hur man gifter sig i glänsande salonger med festklädda
bröllopsgäster, hur man äter läckra rätter vid bord som digna under
gnistrande champagneglas och fruktskålar, hur man spatserar i
bedårande parker med porlande vattenkonster och jämnklippta
gräsmattor, hur man åker i väldiga spårvagnar eller på luftbanor, hur
man roar sig omboyd på de ståtliga atlanterångarna o. s. v.
Den lilla gossen oeh flickan växa upp i denna amerikanska
miljö. Det enda vackra de få se och taga del af är amerikanskt
krain och amerikanska bilder, de enda nyheter de få höra utifrån
världen komma till dem genom de bref som far eller mor läser upp
när posten kommit från de äldre syskonen i Illinois eller Massachusetts.
Det är engelska vändningar i språket och ett medlidsamt skämt med
förhållandena hemma i Sweden, allt sådant som imponerar på de små
och stegrar deras redan väckta längtan efter att »gå öfver» till det
märkvärdiga landet. Aldrig blir det så grannt oeh gentilt i Jösse
Som det är i Chicago eller Idaho, aldrig får man höra sa mycket
märkvärdigt från Sverige som från U. S. A. Och kommer det
någon på besök någon gång, så är det en elegant dam eller en lika
elegant herre frän Amerika, som förut gingo på, åkern här hemma
oeh bette några vanliga namn, men nu lefva på pengar och heta
något mycket vackrare och bättre. Så ter det sig Air barnen i
hemmen. De växa upp och fostras till att emigrera.
Det vackraste porträttet hemma på väggen är kanske (i ro ver
Cleveland, William Mc Kinley eller Theodore Roosevelt, och därnäst tyska
kejsarfamiljen. Böckerna som finnas äro vyalbum från U. S. A. eller
svensk-engelska ordböcker och »statistisk kalender öfver Amerika. 1 >et
enda svenska man finner är några grannt textade bibelspråk i glas
och ram pä väggarna.
När man sedan en gång får tillfälle höra boudgubbbarna i en
läsestuga eller kafé i Arvika konversera på engelska, sä förstår man
hur det hänger ihop och blir knappast förvånad öfver det. Många
ha varit i Amerika och vändt åter — det märker man. när man
färdas fram på vägarna, redan på kläderna och pä panamahattarna hos
en del män som gå omkring på sina fält som <»m de gingo på
farmen i Minnesota. Många, både unga och gauila, gå och lära sig
engelska lör att bättre komma sig fram när de en vacker dag »gå öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
