- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
3:6

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(i EMIGRATIONSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYG DEL’ X DE R SÖ K XIN G A K.

De viktigaste kommunikationslederna inom området äro I
»als-landsbanan, Mellerud- -Kornsjö, som gär genom södra delen af Vedbo
härad, samt den smalspåriga Uddevalla—Lelängenbanan, som skär
den förra i Bäckefors och har sin slutpunkt i Bengtsfors.
Sjösystemet Stora Le, Lelången och Silarna trafikeras af ett bolag med tre
ångbåtar för persontrafik, Dalslands kanal, som förbinder de stora
sjöarna med Köpmannabro vid Vänern, begagnas numera nästan
uteslutande för fraktfart och trafikeras af fartyg, tillhöriga de
invid kanalleden belägna industriella verken Töcksfors, Lennartsfors,
Gustafsfors, Billingsfors, Mustadfors m. fi.

Innan vi öfvergå till de nuvarande förhållandena inom de båda
häradena, torde det vara af vikt att förutskieka några ord om den
föregående utvecklingen och befolkningens ekonomiska ställning
särskildt pä 1860- och 70-talen, da den första emigrationsströmmen
utgick från dessa trakter. Att genom utfrågningar af äldre personer
fa någon mera detaljerad bild af förhållandena på denna tid har
varit omöjligt. Statistikens siffror ge emellertid tydlig anvisning
på att befolkningen af ekonomisk nöd tvingades att pa annat håll
söka sin bärgning. Under 1800-talets förra hälft ökades folkmängden
i Nordmarks härad från 12,653 år 1805 till 24,435 år 1865 och i
Vedbo från 13,163 år 1805 till 25,924 år 1865, och hemmansdelarnas
antal från 1.893 till 3,678 i Nordmarken samt frän 1,538 till 2,607 i
Vedbo. Den odlade jorden inom Nordmarks härad hade år 1805 en
utsträckning af 5,155 liar mot 18,412 har år 1905. Motsvarande
siffror för Vedbo äro 3.625 har och 15,946 har. Som efter ar 1865
tillkomsten af nyodlingar är obetydlig och dessutom åkerjorden på
talrika skogstorp och andra egendomar blifvit igenlagd till naturlig
äng eller skogsmark, torde dessa siffror ge ett begrepp om
förhållandena ;ir 1805 och år 1865. Ökningen af den odlade jorden är
proportionsvis större än folkmfingdstillvfixten, men genomsnittstalen för
hemmansdelarnas medelstorlek är 1865, nämligen §’» har för
Nordmarks härad och 5’u har för Vedbo, gifva dock en ledning vid
bedömandet af förhållandena. Dessa siffror måste först och främst
reduceras med hänsyn till datida torp- och andra jordupplåtelser,
hvilka, som vi i det följande skola se, särskildt i Vedbo hade stor
utsträckning och satte sin prägel på det ekonomiska tillståndet.

Härtill far mnn äfven lägga den omständigheten, att före är 1865
den jämfördt med nutida förhållanden ytterst obetydliga
skogsa(Verkningen ej gaf tillfälle till de förtjänster och biinkomster som numera
i rikligt mätt -tå invånarna till buds. Ej heller tal den dåtida
industriella verksamheten någon jämförelse med den nuvarande. Be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free