- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
3:11

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Inledning - Hemmansklyfning och sedvänjor vid arfskifte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedläggandet af desamma, hvilket i allmänhet försiggick mot slutet af
60-talet och under 70-talet, ej hade någon större inverkan, då kolning
och körslor betalades ytterst dåligt. I Vedbo funnos 5 numera
nedlagda järnbruk och i Nordmarken 7 och dessutom ett, Koppom, som
fortfarande äger bestånd som smidesbruk och’ numera äfven är
utvidgadt med en trämasselåbrik. Antalet arbetare pa denna tid vid
Dalslands omkring 15 små järnbruk liar beräknats till 300, hvilket
visar, att de, som vid nedläggandet direkt drabbades af arbetslöshet,
ej voro synnerligen många. Från Billingsfors berättas, att åtskilliga
hammarsmeder under brukets sista tid och vid dess nedläggande med
sina familjer rest till Amerika och att några flyttade till Sandvikens
bruk i Gestrikland. För öfrigt ersattes järnbruken efter några ar på
åtskilliga ställen, såsom Bäckefors, Billingsfors, Gustafsfors.
Katrineholm, Lennartsfors oeh Töcksfors, med trämassefabriker eller annan
industri. som kunde sysselsätta först och främst de gamla arbetarna och
dessutom mänga nya samt gifva stora biförtjänster. Denna
omständighet har naturligtvis verksammast bidragit till att torhållandena
här och hvar gestaltat sig fördelaktigare, t. ex. i de ofvannämnda
trakterna kring Bäckefors oeh Billingsfors.

Vi få för öfrigt i det följande många tillfällen att återkomma
med uppgifter om förhållandena under gångna tider, oeh ofvanstående
har blott till afsikt att ge en orienterande öfverblick af den
föregående utvecklingen.

Hemmansklyfning och sedvänjor vid arfskifte.



Vi ha förut i samband med folkökningen under 1800-talets förra
hälft framhållit den starka hemmansklyfningen, hvilken är en af de
viktigaste frågorna som man bör taga hänsyn till vid bedömandet af
emigrationens uppkomst och dess nutida omfattning. De
lagbestämmelser, som ända till midten af 1700-talet förhindrat gårdarnas
sön-derstyckning i mindre enheter, upphäfdes genom 1747 års förordning,
hvarigenom hemmansklyfningen praktiskt taget blef fri. Alltsedan
dess har sönderstyekningen pågått, oeh det är tiden 1810- 1865 ocli
(len då pågående starka folkökningen, som blef afgörande för
emigrationens uppkomst. Tabellen å nästa sida ger en öfversikt af
utvecklingen frän och med är 1750.

Af tabellen framgår, att trots den stora folkminskningen
hemmansklyfningen fortgått äfven efter 1865, visserligen ej i samma skala som
iörut men dock betydligt starkare än inan kunde hafva väntat. Inom
Vr,li,0 fiar hemmansdelarnas antal från 1S65 vuxit med 33’G och i
Nordmarks härad med 2!)-i v Vid inom Vedbo anställda
förfrågningar om de nuvarande sedvänjorna vid arfskiften och förfärandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free