Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. VEDBO OCH NORDMAllK. JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN. 10
från detsamma. Svårigheterna att få jordbruksarbetare äro synnerligen
stora och ha framkallat en stegring i arbetslönerna, som ofta nog
är oförenlig med landtbrukets nuvarande möjligheter. Detta inverkar
mest. på större gårdar, där man ej kan bruka jorden med inom
familjen tillgängliga arbetskrafter utan är hänvisad att leja tjänstefolk.
Bristen på jordbruksarbetare tycks vara betydligt mera kännbar i
Vedbo, där de större gårdarna äro talrikare och där industrien är
mera utvecklad samt äfven emigrationen härjat starkare. I
Nordmarks härad tick nian oftast till svar, att gårdarna voro så små,
att bonden och någon af hans söner voro tillräckliga för iless skötande,
och att den ringa tillgängen på arbetskraft endast gjorde sig starkare
kännbar vid skördetiden. I Artemark och trakten omkring
Bengts-iors betonades mycket starkt, att den hufvudsakliga orsaken till
jordbrukets förfall i dessa bygder var, att landsbygdens befolkning
’ så stor utsträckning utvandrade till industrien och Amerika, och
Rtt det numera var omöjligt att för rimligt ]iris få en dräng eller
piga. Det fanns där många rätt stora hemmanslotter, som för
närvarande brukades endast af 70-åriga gubbar, hvilkas söner arbetade
vid industriella verk i Bengtsfors eller pa annat ställe eller hade
emigrerat, så att de åldriga föräldrarna nu sutto ensamma pä sina
gårdar utan möjlighet att förhindra, att åkrarna vansköttes oeh
byggnaderna förföllo.
Emigrationen var naturligtvis förr den förnämsta orsaken till
ätt man på landsbygden saknade arbetskraft, men enligt allmän
uppfattning torde för närvarande åtminstone i socknarna omkring
Dalslands kanal utvandringen till industrien inverka i lika hög grad,
hvilket, ju är förklarligt under nuvarande industriella
uppsvingsperiod. I de från industricentra mera aflägset liggande trakterna,
t ex. Hcl anda, Töftedal, Gesäter, Dals-Ed, är det dock emigrationen,
som hufvudsakligen vållar denna minskning af arbetskrafterna. 1
sistnämnda socknar framhölls mycket kraftigt, att jordbruksarbetet
försummas och ofta nog måste, ligga nere, därför att, ilen arbetsföra
ungdomen i sin bästa ålder lämnade hemtrakten för att söka sin
lycka i Amerika.
Om med undantag för skördetiden någon större brist på
jordbruksarbetare ej kan sägas rada annat än på större gårdar och i
v’ssa trakter, sådana som Kölanda, Gosäter, Dals-Ed, Artemark, är
det däremot ytterst svårt att fä kvinnlig arbetskraft inom bela det
undersökta området. Alla unga kvinnor på landsbygden, som ej
pmigrera, vilja sa fort som möjligt komma till städerna. Stora
massor hafva förr rest till Kristiania, men numera går utflyttningen
hufvudsakligen till Vänersborg, Göteborg, Karlstad oeh Arvika. De
Sundre ansträngande görouiålen i städerna och begäret att 1’å ga
hnt klädd och komma i åtnjutande af stadslifvets öfriga förmåner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
