Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 EMIGliAT[OXSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNINGAR.
inverka, så att numera ytterst få vilja ga hemma oeh befatta sig
med ladugårdsskötsel och andra på landet förekommande grofeyslor.
Arbetslönerna för drängar och jordbruksarbetare äro mycket
varierande. 1 allmänhet äro de högre i närheten af industricentra
och i trakter där större skogsafverkningar eller flottningsföretag
försiggå. Årslönen för dräng varierar mellan 250 och 500 kr. För
ett tillfälligt dagsverke t. ex. under skördetiden betalas ungefär l ar.
- 1*50 kr. pius maten eller eljest 2—2’5o kr. pr dag, oeh under vintern
något mindre. För att få pigor, som äro villiga att åtaga sig
mjölkning och ladngårdsgöromål. far man betala upp till 12—15 kr. i
månaden.
Frän åtskilliga håll uttalades den öfvertygelsen, att bönderna
många gånger trots tillgångar äro allt lör snåla för att leja hjälp
till jordbruksarbetet, och att talet om den dyrlejda arbetskraften i
många fall innebär, att man cj är villig att göra några uppoffringar
lör jordbrukets upphjälpande utan i stället är benägen att taga sitt
uppehälle från inkomsterna ur skogarna.
Trots allt är dock den allmänna uppfattuingen den, att på den
senare tiden, i synnerhet efter sekelskiftet, jordbruket och
boskapsskötseln gatt betydligt framåt, hvilket naturligtvis i stort sedt endast
innebär, att den allmänna uppryckningen i värt land till följd af
förbättrade metoder, införandet af landtbruksmaskiner,
hushållningssällskapens upplysande och uppmuntrande verksamhet,
sammanslutningen till landtmannaföreningiir och slutligen förbättrade
konjunkturer med afseende pa afsättning o. d. ej kunnat undgå att utöfva
inflytande äfven pa dessa afsides liggande skogsbygder. i>en på de
sista årtiondena inom landet försiggående omläggningen af
landthushållningen från sädesodling till ladugårdsskötsel kommer i allmänhet
ej här sa mycket till synes. Inom Kölanda och (iosäters socknar,
som äro hänvisade nästan uteslutande till sin åkerjord, kan man
tala om en dylik omläggning från den långt utsträckta
hafreodlingen till en tidsenligare landthushållning, där ladugården spelar
större roll, och här kunde man tala om ett större, vaknande intresse
för jordens skötsel, men när enligt uppgift inom Kölanda socken
endast omkring en tredjedel af den odlingsbara marken skötes
tillräckligt intensivt, inser man hur ofantligt mycket ännu kan göras
för höjandet af traktens näringsförhållanden.
Från alla socknar uppgafs, att 7—8-åligt växelbruk numera är
infördt, men man kan ingalunda säga att detta helt ocli hållet trängt
in i allmänna medvetandet. Pä de - nå hemmausdelarna i Nössemark
odlades jorden här och hvar utan all planmässighet liksom på de
sina åkertegarna i skogarna. Inom skogsbygden i Sillerud, det med
afseende på jordbruksintresse mest efterblifna området inom de båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
