Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. VEDBO OCH NORDMAllK. JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
10
till uppgift att draga så stora inkomster soin möjligt ur sina
skogsarealer, ej finner det af sina intressen påkalladt att sörja för
jordbrukets befrämjande. Undersökningarna bekräftade också, att i
allmänhet bolagsegendomarna utan all jämförelse kunde uppvisa
de sämst skötta åkrarna och det minsta jordbruksintresset. Vid
tanken på bolagens stora jordförvärf i dessa trakter inser man
betydelsen häraf. I >et bolag, som innehar största arealen, är
Saug-brugsforening i Fredrikskald, som äger omkring 35,000 tunnland inom
de båda häradena och ungefärligen 3,600 tunnland öppen jord. Bolaget
äger några större egendomar i Vedbo: Bälnäs (Ed), St. Hafden
(Steneby), Köhln (Torrskog), och i Nordmarks härad Kyrkerud,
^ ikebottcn (Silborlal) m. fi., hvilkas arrendatorer utan gensägelse
sköta sitt jordbruk fullt mönstergillt, men detta torde ej kunna
sägas om de talrika mindre arrendatorer eller brukare, åt hvilka
jorden är utarrenderad. Särskildt i Nordmarken är jorden fördelad
på många brukare, som kanske rättare med afseende fäst på deras
ekonomiska situation borde karaktäriseras som torpare, och detta är
naturligtvis gjordt med hänsyn till att bolaget skall erhålla lättare
tillgänglig arbetskraft vid skogsafverkningarna. Dessa arrendatorer
få för de talrika skogs- och flottningsförtjänsternas skull ofta nog
ej tillräcklig tid till jordbrukets skötande, utan åkrarna och
ladugården få förfalla, och inkomsterna däraf bli år från år allt mindre.
Detta är äfven fallet med andra bolags områden, särskildt i Sillerud
och Silbodal, där Gustafsfors’ fabrikers aktiebolag har stora
besittningar till ett sammanlagdt taxeringsvärde af 577,200 kr., och äfven
andra svenska bolag gjort jordförvärf. Man kan tryggt påstå, att
den åkerjord, som bolagen och enskilda större skogsspekulanter
inneha, afkastar betydligt mindre än förr, när den innehades af
själfägande bönder.
Till jordbrukets tillbakagång inverkar äfven en omständighet,
som i synnerhet kan iakttagas på Saugbrugsforeningens oeh
norrmännens egendomar, nämligen tendensen att utlägga åkerjord till
skogsmark. Att skogstorpen blifvit utslagna och inägorna besådda
till skogsmark, är ju mindre att undra öfver, då det så småningom
blifvit allt svårare att erhålla torpare, men från mänga håll klagades
öfver att torparna blifvit uppsagda och nödgade att afflytta. Med
säkerhet kan man påstå, att bolaget sträfvat efter att förvandla
smärre aflägset liggande åkerlotter till skogbärande mark. Men
Önskan att bringa odlad jord till skogsmark märkes äfven alltför
tydligt beträffande åtskilliga större egendomar; så t. ex. har en
större hemmanslott i Dals- Ed, som fordom födde en häst oeh sex
kor, blifvit utslagen till betesmark eller skogsmark, och på samma
sätt i Holniedal en egendom med 26 tunnland åker och 18 tunnland
ilng. 1 Laxarby finnas tvä egendomar tillhöriga en enskild norrman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
