- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
3:29

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Skogsafverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3. VEDBO OCII NORDMARK. SKOGSAFVERKNING.

29

af de bada häradena betydande kvantiteter virke från enskilda
bönder, och de rikt utvecklade sjösystemen och flottlederna möjliggöra
virkesköp äfven från långt, aflägsna orter. Frän Järnskog och
Skil-üngmark säljes timmer till Noreborgs, Amotsfors’ och Jössefors’
hruk inom Jösse härad, och åtskilliga bruk vid Glafsfjorden göra
äfven virkesköp i Nordmarken. Förutom vid trämassefabrikerna
förädlas mycket virke vid de talrika mindre sågarna, som förekomma
öfverallt vid de många vattenfallen. Några större sågverk
förekomma endast vid Dals-Ed, Bengtsfors och Töcksfors, där
kommunikationsförhållandena äro gynnsammare.

De som först började tillgodogöra sig Vedbo och Nordmarks
häraders stora skogstillgångar voro norrmännen, och i synnerhet
Saug-brugsforeningen i Fredrikshald. Detta sistnämnda bolag började
sina skogsköp redan pä 1870-talet, och många hemmanslotter inköptes
under detta årtionde för ett pris, som är ytterst obetydligt jämfördt
med nuvarande skogsvärden. Deras egendomar torde för närvarande
representera kanske den tiodubbla inköpssnmman, hvartill dessutom
komma de rikedomar som tillförts bolaget genom de ärliga
afverk-ningarna. Bönderna hade pa denna tid ingen blick för skogens värde,
och för de flesta var det under dåvarande tryckta förhållande
synnerligen begärligt att fä kontanter, hvarmed de kunde hjälpa upp sin
dåliga ställning. Som förut nämnts, var det många som begagnade
de summor, de vid försäljningen erhöllo, till att, sedan de betalat
sina skulder, komma öfver till Amerika. Vid ett rättvist bedömande
af bolagsförvärfvens — särskildt norrmännens — betydelse för dessa
trakter bör man erinra sig, att speciellt Saugbrugsforeningcn
uppträdde soin köpare till de förut så godt som värdelösa, skogarna på en
tid, när befolkningen befann sig i yttersta trångmål och i största behof
af andra inkomster än dem, som åkerjorden kunde lämna, och att
de i gränstrakterna begynnande afverkningarna lämnade mycket
väl-hehöfliga biförtjänster. För närvarande äger bolaget, säsom redan
nämnts, omkring 35,000 tunnland och delar af ett 50-tal hemman i
socknarna Artemark, Laxarby, Steneby, Vårvik, Håbol, Nössemark,
1’aIs-Ed, Torrskog, Blomskog, Trankil", Fågelvik, Silbodal. Sillerud,
Holmedal och Töcksmark, med de största arealerna i Nordmarken
och de fyra sista socknarna. Skogarna sköttes planmässigt och med
stor omtanke för framtiden, och det allmänna omdömet är, att dessa
äro de bäst skötta inom bela området. Men äfven andra norrman
ha betydande domäner, särskildt i Östervallskog, där omkring 0,000
tunnland mark för närvarande äro i norsk ägo. Åtskilliga norska
skogsköp gjordes år 190(1, strax före ändringen i lagen angående norsk
’näns rätt att besitta egendom i Sverige.

Dessutom köpa norrmännen inom bela området stora kvantiteter
virke. Den storartade utveckling, som den norska trämasseindustrien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free