- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
3:35

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Jordbrukarnes ekonomiska ställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3. VBDBO OCH NORDMARK. JORDBRUKARNES EKONOMISKA STÄLLNING. 35

klagades också allmänt öfver den inverkan häraf, som visat sig det
sista året, och många bondsöner började i stället söka sig inåt landet
och begagna arbetstillfällen, som där gåfvos, t. ex. vid Mastad fors
oeh Långed. I gränssocknarna i Nordmarken hafva många af samma
orsak tvingats att se sig om efter arbete på annat håll, och åtskilliga
hade på sista tiden begifvit sig till Arvika eller bruken vid
Glafsfjorden. I Nordmarken spela för öfrigt biförtjänsterna lika stor roll
lör ekonomien i en hemmansägares och framför allt i en arrendators
familj. Möjligheterna att få arbete äro äfven talrika, men på ett
och annat ställe talades dock om att tillgången till förtjänster var
ojämn, dä skogsafverkningarna ej alla är voro lika stora. Under
vintrar med mindre afverkning hafva på bolagsegendomarna
arren-datorerna företrädesrätt till arbete. Det stora brnket Koppom i
Järnskog, som måste frakta sina produkter och råvaror den två mil långa
landvägen till Åmot, sysselsätter ett betydande antal bönder och
bondsöner med körslor. I Sillerud med dess stora skogsarealer
tillhöriga bolag äro de tillfälliga förtjänsterna nästan den hufvudsakliga
inkomstkällan, i synnerhet i socknens norra del. Dagspenningen
därstädes om vintern var omkring 3 kr. vid skogshygge och om sommaren
omkring 2-25 kr. för dem som deltogo i flottningen, hvilket är den
normala förtjänsten vid skogsarbeten.

Om inkomsterna i allmänhet vid de tillfälliga arbetena äro
relativt stora, spela de dock ej den roll man kunde vänta, då de ofta nog
försvinna lika hastigt, som de komma. En bondson, som kommer
hem med vinter- eller sommarförtjänsten, gör vanligen af med den
Pa mycket kort tid och är ofta nog obenägen för att med någon
större ifver deltaga i de dagliga göromålen hemma, så länge
penningarna vara.

Som allmänt slutomdöme må dock sägas, att det är de
tillgängliga biförtjänsterna, som i hög grad bidragit till att
hemmansägareklassen numera kan reda sig ojämförligt bättre än lorr.

Om vi öfvergå till en sammanfattande öfversikt af den
ekonomiska ställningen för närvarande bland allmogen, har det öfverallt
enstämmigt framhållits, att man vid jämförelse med fornatider måste
erkänna att förhållandena afsevärdt förbättrats på de sista årtiondena.
Medan förut skulder och exekutiva åtgärder voro mycket vanliga,
to» de numera af ytterst ringa betydelse. De 40-åriga hypotekslänen,
som 1’ordom förekommo ganska allmänt, försvinna alltmera.
Visserligen tager man numera i stället i större utsträckning banklån mot
borgen och annan säkerhet, men minskningen af hypoteksföreningarnas
län ger dock en ledning vid bedömandet af förhållandena. I
Värmlands hypoteksförening erhölls en statistik för inteckningsförnyelsernn
från Nordmarks härad, som verkställas hvart nionde år, och summan
för en nioårsperiod ger då ungefärliga antalet inteekningslån. Under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free