Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Jordbrukarnes ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. VEDBO OCII NORDMARK. JORDBRUKARNES EKONOMISKA STÄLLNING. 37
välstånd. Förbättringar i jordbruket ha svårt att tränga sig fram,
och hvad Töftedal beträffar äro skogarna numera snart uthuggna,
så att mången bonde för en rätt bekymmersam tillvaro, äfven om
man numera bar det ojämförligt bättre än förr. Vi ha förut nämnt,
att man i Nössemark, med dess ytterst små hemmanslotter, är
hänvisad i stor utsträckning till biförtjänster, och att denna socken för
närvarande kan anses öfverbefolkad, åtminstone om man vid
bedömandet utgår från jordbrukets nuvarande ställning. Hvad som
speciellt i gränssocknarna Töftedal oeh Nössemark gör befolkningens
ställning bekymmersam, är bristen på landsvägskommunikationer inåt
Sverige och svenska bygder. I Töftedal måste man ofta, när man
skall fara från den ena svenska byn till den andra, begagna sig af
norska landsvägar, då inga farbara sådana finnas på denna sidan
gränsen, i Nössemark är man, sedan ångbåtstrafiken vid vinterns
början upphört, fullkomligt isolerad från beröring med vttre världen,
då vägen till Dals-Ed är oanvändbar och lifsfarlig att begagna.
Den i ekonomiskt hänseende bäst situerade trakten i Vedbo
härad är St diehl) socken. Jorden utgöres till stor del af gammal,
jämförelsevis bördig frälsejord, och hemmansklyfningen har ej varit så
stark som i andra trakter. Medan det i häradet i medeltal kommer
■r>’i har åkerjord pr brukare, är siffran för Steneby 14-0. Socknen
har sedan gammalt varit bekant för sina förmögna storbönder, som
alltid skött sina bördiga åkrar med större flit och efter bättre metoder
än annorstädes, och som haft de mönstergillt skötta gårdarna
Baldersnäs och Dingelvik som föredöme vid sitt jordbruk. De rika
skogstillgångarna och den goda afsättningen till Billingsfors,
Mu-stadsfors, Bengtsfors och Långed bidraga till att böndernas
ställning i denna socken kan karaktäriseras som mycket god. Ärtemark,
Laxarby, Torrskog, Vårvik och Tisselskog ha ju äfven god och
bekväm afsättning till industriorterna vid Dalslands kanal, utan att
man kan spåra någon större uppryckning med afseende på
jordbruket. Men dessa trakter hörde för 30- 40 år sedan till de fattigare
socknarna i Vedbo. Den magra jorden kunde, i synnerhet i de mera
aflägsna skogsbygderna, endast gifva en ytterst knapp bärgning ät
de talrika inbyggarna, sä att den nödvändiga emigrationen
inträffade, hvilken blef så stor, att den i förening med den till industrien
försiggående utvandringen lägger alltför stora binder i vägen för
Jordbrukets skötande. Trots detta står dock jordbrukaren sig relativt
’•ra; ingen är rik, men man kan ej heller tala om någon fattigdom,
som behöfver drifva befolkningen att i främmande land söka sin
utkomst. Samma orudöme torde äfven gälla om Bäcke, Ödsköld,
Dals-Ed och llåhol.
Inom Nordmarks härad torde i allmänhet den jordbrukande
befolkningens ställning vara betydligt bättre, oeh bostäder och lefnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
