- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
3:40

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Industriarbetarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40 EMIGliAT[OXSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNINGAR.

statistik sysselsättas i Vedbo härad 1,124 industriarbetare och i
Nordmarks 507. Sedan dess ha tillkommit eller finnas åtminstone för
närvarande åtskilliga företag, som ej äro upptagna, t. ex. sågverk i
Bengtsfors, Dals-Ed. Dessutom sysselsättas vid trämassefabrikerna
många arbetare med virket, innan det kommer in i fabriken, och med
lastning och fraktning pa kanalen, och dessa äro tydligen ej upp
tagna. Så t. ex. uppgafs från Billingsfors, där vi enligt statistiken
hade 91 arbetare, antalet af verket direkt sysselsatta vara ungefär
200. Ofvanstående slutsiffror böra således afsevärdt ökas, för alt
man skall få ett begrepp om industriens betydelse.

En fråga, som vid en emigrationsundersökning gifvetvis är af
stor vikt, är att utröna, hvarifrån dessa industriarbetare kommit,
och speciellt att undersöka, om bondsöner visa någon större
benägenhet att bege sig till industrien. Från två socknar svarades, att
något dylikt vore ytterst sällsynt. Det var Steneby och Järnskog,
de två otvifvelaktigt förmögnaste socknarna. Hemmansägaresönerna
hade där betydligt bättre framtidsutsikter än annorstädes, och
känslan af att tillhöra en fri ocli själfägande bondeklass kom dem att se
ned på industriarbetaren. Från alla andra trakter kunde däremot
ej alls någon inneboende större obenägenhet mot industriarbete
förmärkas, ehuru man i allmänhet ej gärna kunde förlika sig med
sysselsättning inne i fabrikerna utan helst ville ha något utearbete.
Hemmansägaresönerna brukade ofta framhålla fördelarna vid
industriarbetet, där man endast behöfde arbeta vissa timmar om dagen
och omedelbart kom i åtnjutande af sin lön. så att man ej som inom
jordbruket behöfde vara beroende af de osäkra inkomsterna från
åkern. Vid åtskilliga af verken: Billingsfors, Långed, Koppoms
järn-manufaktnrverk, Gustafsfors, Töcksfors, Lennartsfors och Hänsfors,
utgjordes större delen af arbetspersonalen af gammal
bruksarbetarstam, som fanns redan på de förra järnbrukens tid, hvilket ju
äfven bevisar, att de gamla järnbrukens nedläggande ej förorsakat
någon större utvandring ej ens af dem som närmast berördes däraf.
De till industriorterna inflyttade voro i allmänhet från den närmaste
trakten, och torparsönerna äro betydligt Hera än bondsönerna,
Tillströmningen af arbetssökande till de industriella verken är i
allmänhet ganska stor, så att man där alltid har tillräckliga
arbetskrafter. Endast pa ett par enstaka ställen, där arbetsledningen
uppgafs lämna åtskilligt öfrigt att önska hvad behandlingen af
arbetarna beträffar, var det understundom svårt att hälla
arbetskontin-genten fulltalig, så att man måste begagna sig af löst, kringdrifvanile
folk. Det norska järn manufakturverket Mustadsfors, som startats
»inder det sista årtiondet och bedrifver tillverkning af spik och söm,
har c:a 400 arbetare. Ungefär 20 äro norrmän, anställde som förmän,
och resten svenska arbetare frän alla trakter af Vedbo. Af arbets-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free