Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VEDBO OCH NORDMARKS HÄRADER af Ernst Lundholm - Den nuvarande emigrationen och dess orsaker samt botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. VEDBO 0011 NORDMARK. EMIGRATIONEN OCII DESS ORSAKER. 10
bevis. Framför allt kan naturligtvis ej fädernas ständiga klagomål
öfver bur usel landtbrukaren ställning är underlåta att bibringa
det uppväxande släktet den uppfattningen, att jordbruket är den
sämsta tänkbara förvärfskällan. Föräldrar, som af en eller annan
anledning ej kommit att utvandra utan ägnat bela sitt lif åt
fädernegårdens skötsel och förkofran, ge ofta sina barn respengar för att
de i Amerika skola kunna få en bättre ställning än här hemma.
Denna tämligen genomgående undervärdering af möjligheterna i
hemtrakten, som ungdomen under sin uppväxttid fått höra, kan ej
undgå att göra starkt intryck.
Vi ha i det föregående sett, huru de med åren allt talrikare
bolagsförvärfven af jordegendomar ofta äro förbundna med jordbrukets
tillbakagång och åtminstone i vissa trakter hota att undantränga
det själfägandc bondeståndet. Det är naturligt, att benägenheten
att utvandra hos bolagsarrendatorernas barn skall vara om inte
större så ändock åtminstone lika stor som hos hemmansägarens
söner oeh döttrar, ty de förra ha i allmänhet sämre
förmögenhetsställning och ännu mindre utsikter för framtiden och bindas ej af
känslan af bofasthet utan fålla ytterst lätt offer för lusten att
Utvandra. De mindre brukarnes ställning under
Saugbrugsfore-n’ngen hade dessutom under den sista tiden enligt allmänt omdöme
blifvit sämre än förr; särskilt klagade man öfver att bolaget numera
Var synnerligen obenäget att underhålla åbyggnader. Arrendatorerna
°ch deras söner äro ju dessutom helt och hållet beroende af de
"ikomster, som bolagen kunna gifva. Som exempel på att
misshälligheter mellan arrendatorer och bolagen kan föranleda utvandring
kan anföras, att. på en af Saugbrugsforeningens egendomar i
Töcksmark 6 å 7 personer våren 1907 emigrerade på grund af uppkomna
tvistigheter med bolaget. Att arrendatorer och deras familjer äro
]uera predisponerade för emigration än själfägande bönder, framhölls
1 synnerhet beträffande Sillerud, som ju har att uppvisa betydande
bolags! or värf. De flesta bolagsköpen äro visserligen af ganska sent
datnm, många brukare utgöras af de gamla ägarna till gården,
hvilka ofta sitta ined besparingar, och dessutom ha skogsafverkningarna
varit mycket stora på den sista tiden och gifvit talrika biförtjänster,
hvilket allt inverkat, att man ännu ej bland dem kan tala om
"agon i ögonen fallande emigration. Men farhågorna för att
arren-datorsklassen därstädes i en framtid skall ge upphof till en
betydande utvandring äro otvifvelaktigt mycket välgrundade.
Visserligen äro de i det föregående framhållna bristerna i
traktens näringsförhållanden många gånger af sådan art, att de förklara
hvarför en emigration fortfarande förekommer, men att den ännu
lur en sä vidsträckt omfattning, det torde i främsta rummet få
tillskrifvas psykologiska orsaker, nämligen sådana, som ligga i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
