Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Fysiskt-geografisk samt befolkniggsstatistisk öfversikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 EMIORATIOJfSUTKEUNINGEN. BILAGA VIII. B YQ DEU N DKRSÖKNING A K
Ären Emigranter. Immigranter.
1881/1890 ...... 8,844 903
1891/1900 ...... 5,347 1,841
1901/1905 .....2.623 852
Summa 1«,814 3,59C
Af (len i förhållande till folkmängden kolossala skaran af
16,814 emigranter1 under 25-årsperioden utflyttade öfver hälften
under de första 10 åren. Inflyttningen åter var under 90-talet mer
än dubbelt sä stor som under föregående årtionde. I det hela har
förhallandet mellan emigration oeh immigration under de 25 åren
ställt sig så, att lor 5 personer som utvandrat har en vunnits
tillbaka genom äterinvaudring.
Som en belysning till utvandringens omfattande proportioner
inom de tre häraderna tillsammantagna må ytterligare anföras några
siffror, som väl kunna sägas tala för sig själfva. Under den stora
utvandringsperioden 1881—90 utgjorde bela domsagans emigrantantal
2’2 % af rikets samt 27-7 % af länets, under det dess medel folkmängd
samtidigt uppgick till endast resp. O-9 ocb 15’2 %. Under samma
tid emigrerade per 1,000 inb. årligen
från domsagan.......20-6
» länet.........11-3
» riket.........8-1.
Dessa utvandringstal gifva såsom mätare af
emigrationsströmmens hastighet vid handen, att denna beträffande de tre häraderna
var i det närmaste dubbelt så stor som för länet och nära 21/» gånger
så stor som för bela riket.
Af ofvanstående torde vara klart, att inom Älfsborgs län, som
i sig själft är ett af rikets förnämsta utvandrardistrikt, utgör södra
Dal ett synnerligen framstående emigrationscentrum. Vill man åter
härstädes närmare se utvandringens relativa styrka för de olika
häraderna och socknarna, erbjuder Tab. 4 en god ledning genom
att i medeltal angifva årliga omflyttningen pro mille inrikes och
utrikes under de viktiga decennierna 1881—90 samt 1891—1900. En
blick på kolumnen för utrikes omflyttningstalet ger vid handen,
alt-emigrationen hela tiden varit ojämförligt lifligast frän Sunda I.
Aftagande emigration och tilltagande immigration ha öfverallt för
90-talet nedpressat utrikes förlustens tal, sä att detta i genomsnitt för
detta årtionde endast är hälften så stort som för det föregående.
Inrikes, har däremot förlasten varit i tilltagande, hvilket gör, att
totala omflyttningen för 90-talet (se Tab. 5) fortfarande visar etf
högst betydande minus.
1 För jUinfBrclse kun »nfBrns, att fulkmängdens mcdeUifTra för samma ti<l àr
40,474 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
