Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Tiden för folkökningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•i»") EMIGRATIONSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNINGAR.
åkerjorden under föregående århundrade ökades mångdubbelt —
iSun-dal ända till fjorton fa. bligades —torde under tidon efter omkring 1870
endast i ringa mån ha pågått. Den egentliga tiden för nyodlingarna
sammanfaller därför i stort sedt med tiden för folkmängdens snabba
tillväxt, ett förhållande som i detta sammanhang är särskildt värdt att
observera. I (le trakter, där odlingen med hastigaste fart
framskridit, såsom på Dalboslätten, har sålunda folkökningen proportionsvis
varit starkast.
Förutsättningen för detta odlingsarbete, hvarigenom nya och
-ökade utkomstmöjligheter vunnos åt den jordbrukande befolkningen,
var, såsom redan blifvit antydt, en samtidigt lifligt fortgående
jordstyckning. Af Tab. 8 (se s. 21—23), som socken- och häradsvis
lämnar en öfversikt af hemmansdelningens utveckling under tiden 1750
—1900, framgår, att denna var proportionsvis starkast under
perioden 1750—1810, då antalet hemmansdelar inom hvarje härad mer än
fördubblades, utgörande för bela områdets vidkommande en stegring
från 1,011 hemmansdelar år 1750 till 2,780 är 1810. Mellan åren
1810—1865 fortgår hemmansklyfningen i stark och tämligen jämn
progression, pä Sundal nu liksom under föregående period dock mera
ohäinmadt än i de tvenne andra häraderna. Efter 1865 har den
däremot varit relativt ringa.
Resultatet af denna utveckling bör emellertid ej allenast mätas
efter antalet nytillkomna kemmausdelar och heminansägarek lassens
numerära tillväxt. Hufvudintresset knyter sig till de vidtgående
förändringar, som skedde beträffande de allmänna besutenhetsvillkoren för
denna klass, hvilket är att betrakta som den viktigaste följden af en
långt drifven hemmansklyfning. Oeh i detta afseende är det skede (1810
—1865), som vi här närmast syssla med, afgörande. Det är
nämligen under denna tid, som utvecklingen når sin fullbordan genom
uppkomsten af den egentliga, snart synnerligen talrika
småbrukar-klassen bland bönderna. Nedanstående öfversikt, utvisande ökningen
af hemmansdelar med ett åsätt mantal mindre än l/te (alltså hvad
inan kan kalla verkliga smäbrukarlotter), tjänar bäst att åskådliggöra
utvecklingen.
S n n dal. Nor dat. V a b o.
År. Antal
hcin-mansdelar mindre än Vi». I •/» af bela antalet
hcnimans-delar. Antal
hein-mansdclar ni i nil re iln ’/.«■ 1 »/o al bela antalet hein
mans-delar. Antal
hein-manadelar mindre än Ifl. I "/o af hola antalet
hemmans-delar.
1810 91 7-2 78 115 30 38
1865 942 42’1 444 39-4 303 252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
