Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Tiden för folkökningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. SUNDALS, NORD ALS OCH VALBO HÄRADER.
lo
ökningen, som vi redan tydligt kunna skönja, framgår mera
påtagligt konkret vid en granskning af Älfsborgs läns femårsberättelser
för denna tid.
De medel, framhåller landshöfdingen 1832, som inom länet
egentligen befordrat folkmängdens tillväxt »vida öfver proportionerna i
mellersta delen af riket», böra sökas »uti allmogens stigande omtanke
vid jordbruksskötsel ocb tilltagande håg för nya odlingar, hvilket
åter gifvit anledning till många hemmansklyfningar oeh afsöndringar
af jord från hemman, samt till anläggande af en mängd jordtorp och
andra små lägenheter, som alla lämnat tillfälle till nya bosättningar
jämte något, fastän stundom alltför ringa1 uppehälle för nya
hushåll». Och ban tillägger: »Således har starkaste tillökningen i
folkmängd onekligen ägt rum på södra Dalsland, hvarest äfven dessa
medel blifvit mest och ända till öfverdrift1 använda.»
»I Sundals fögderi», heter det vidare i samma berättelse, »har
förhållandet i afseende på jordens styckning varit så i ögonen
fallande, att det förtjänar särskildt anmärkas. Sedan 182f> hafva
där genom klyfning 253 nya brukningsdelar tillkommit, som alla
innehafvas af själfägande bönder; och hemmanen, som vid samma års
slut voro styckade i något mindre än femtedelar, äro det nu mera
än i sjättedelar, öfver hufvud. Endast 22 nya jordtorp hafva under
tiden blifvit anlagda, hvilket jämförelsevis är ringa och bevisar, att
bonden icke rätt inser fördelen af sådana anläggningar framför den
skadliga bortförpantningen af små jordlägenheter pä längre tid; ty
af slika förpantade lägenheter har antalet blifvit ökadt ända till 125
procent. De voro vid 182(i års slut 81 st. och sistlidet år 185.»
Förutom den snabbt fortgående delningen af de egentliga
bondehemmanen framhäfves i ofvan anförda uttalanden en annan art af
jordstyckning, som för befolkningsspörsmålet i dess helhet är af en
°m möjligt ännu mera genomgripande betydelse. Det är nämligen
Uppkomsten af en hel del smärre lägenheter med eller utan jord,
hvilka upplätos under namn af förpantningar, backstugor,
inhyses-torp iu. m. Redan under 1830-talet hade detta slags upplåtelser,
framför allt backstugorna, blifvit ytterst vanliga och hade snart »till
ohämmadt antal blifvit förökade».
En ej litet medverkande orsak till backstugornas stora talrikhet
var den alltmer utbredda potatisodlingen, som först vid denna tid
’iktigt allmänt synes ha trängt igenom i dessa bygder. Utsikten
WI ett jämförelsevis lättvindigt uppehälle hade ökats, hvarigenom
•yngre personer af arbetande klassen blifvit lockade till hjonelag och
bosättning utan beräkning af de större behof, som uppstå för
barnens underhåll och för egen bärgning vid aftagande arbetsförmåga».*
1 Kursivcradt af förf.
— * Lnndsh. ber&tt 1832.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
