Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Tiden för folkökningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 EMIGRATIONSUTREDNINgEN’. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKNING AR.
»skola riltta sig så småningom af sig själft».1 Föga kunde göras,
menade man, oeh det är med ett visst beklagande, som man
konstaterar, att »till flyttningar åt, Amerika eller Sibirien äro svenska
landtmännen ännu ej hugade».1 I sanning ett underligt varsel för
kommande tider, som ur ett yttrande som detta ljuder till mötes
redan från seklets förra hälft.
1X20- ocb 30-talen kunna för Dalsland betraktas som en
kulmi-nationstid i utvecklingen, under hvilken folkmängdens tillväxt når
sin starkaste progression ocb dess befordrande medel sin ymnigaste
utbredning. Någon större nedgång i berörda förhållanden kan dock
svårligen under deri följande tiden före 18f)0-talet spåras, äfven om
någon afmattning i utvecklingen under vissa perioder kan komma
till synes. Samma ekonomiska faktorer som förut påverka stadigt
befolkningens tillökning. Anmärkningsvärdt är endast, att bland de
mindre jordupplåtelserna äro jordtorpen frän och med 1830-talets
slut i tilltagande, till båtnad icke minst för heminansägarno själfva,
som nu synas kommit till insikt oiu nyttan af en fast stam
dagsverksskyldige under hemmanet. I aftagande äro däremot de för
bondehemmanen skadliga förpantn ingår na, hvilka särdeles vid
klyf-ningar visade sig ekonomiskt undergräfvande.
Alltfort kan man i landshöfdingens rapporter se, hur Dalsland
intar samma särställning inom länet som förut. När en viss
tillbakagäng i folkökningen under femårsperioden 1851—55 kunde
förmärkas för hela länets vidkommande, beroende bl. a. pä en begynnande
emigration till Nordamerika, gäller denna minskning endast
Väst-götadelen af länet, »ty ä Dalsland har folkstocken tillväxt i
enahanda förhållande som förut».2 Någon emigration från denna landsdel
har ej heller ännu kunnat förspörjas.
Den öfversikt jag lämnat af själfva befolkningsrörclsen och de
resultat denna gifvit vid banden ställer af sig själft fram den frågan:
»I hvad mån stodo näringstillgångarna i proportion till den växande
dels pä grand uf sådana Tall. ilil delar af olika hemmall (hcmmaiisnummer) brukas
tillsamman* i ett bruk. dels pl grund af sådana fall dit Here brukare sitta på ett af
samma ägare innehafdt hemman eller hcinmansdcL Fall af den förra beskaffenheten
föranleda, alt. brukningsdelarnas antal blir mindre an hemmaiisdelarnas: fall a,f den
senare beskaffenheten föranleda att hemmansdelarnas antal blir mindre än
brukningsdelarnas. I hvad män uti ofvanstående sockuar det ena eller andra, förekommer,
framgår i viss grad af en jämförelse mellan hemmansdelarnas antal är liXJO enligt
härvarande tabeller, samt. brukningsdelarnas anlal vid samma tidpunkt enligt den
offieiella jordbruksstatistiken samt. ekonomiska kartverkets uppgifter (Be texten).
1 Ur länskoramittcrades ftirut tit. betänkande. Ett yttrande, lika typiskt för den
rådande liberala åskådningen, förtjänar ytterligare anföras ur samma betänkande. »Det
voro ett tillbakntritdande på civilisationens bana. om människans naturliga rättighet alt
ingå äktenskap skulle inskränkas, eller henno afhända» i följd af förutsatt oförmåga till
utkomst och bristande bildning. — Fattigdomen har sin egen börda.»
1 Landsh. berätt. 1805.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
