- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
4:39

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Tiden för utvandringens uppkomst och första utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4. SUNDALS, NORD ALS OCH VALBO HÄRADER.

lo

öfver landskapet utgör förbindelseled med Norge. Men det var som
om denna hjälp kommit något för sent. I första hand såg det ut
som om de förbättrade kommunikationerna endast skulle tjäna att
underlätta vägen för de emigrantkontingenter, som nu i allt större
skaror öfver Göteborg eller andra hamnar sökte sig bort från
hemlandet.

» »


Genom de två senaste decenniernas utveckling kunde tiden med
skäl sägas ha blifvit fullt mogen för den emigration i större skala,
som vi kunna räkna fr. o. m. början af 1880-talet. Förhållandena
Pä södra Dal hade blifvit sådana, att befolkningens bela existens
syntes hotad i grunden. Den reaktion på det jordbruksekonomiska
området, som nu hunnit ta steget fullt ut, hade i lika måtto undergräft
marken för alla samhällsklasser. För bonden såväl som för
backstu-sittaren var det nödvändigt att finna en väg ur trangmålet där
berama. Och den vägen syntes desto lättare att finna, som den redan
sedan åtskilliga år var väl upptrampad.

Angående dimensionerna af det nu följande årtiondets
utvändig hänvisas till det föregående och i samband därmed behandlade
befolkningstabeller. I anslutning till dessa skall endast ett och
annat tilläggas om emigrationens förlopp och omfattning å olika orter.

Det synes stå i full öfverensstämmelse med vår skildring af det
°konomiska tillståndet, att »afdikningen» var störst på det egentliga
Slättdal. Högst äro sålunda emigrantsifirorna för de typiska
slätt-socknarna i öster, Gestad, Bolstad, Grinstad och Järn (jfr. Tab. 3
0cb 4.) >På Sandal var ej ovanligt denna tid att få se stugor
öfvergifna af sina invanare och med brädlappar spikade för dörrar
"ch fönster.» Det var också vida vanligare i detta härad än
annorstädes, att bönderna själfva lämnade sina gårdar och foro till
Arne-wka. Ibland kunde iråkad konkurs ge anledning till att man reste
m°d hustru och barn. Ej sällan hände emellertid, att husfadern for
e»sam från det skuldsatta hemmanet i afsikt att tjäna in pengar oeh
rädda den vacklande ställningen, lämnande familjen kvar att tills
vidare reda sig bäst den kunde.

Var lyckan god, kunde det då gå som det gick för en
hemmansägare på södra Sundal, hvilken om sina öden meddelade mig följande.
<J,-nom köp af närliggande jord hade ban utvidgat sitt hemman,
("’b under de dåliga ären i början af 1880-talet hotade skulderna att
8tlga honom öfver hufvudet. Han anställde då auktion på sitt lösöre
och sin kreatursuppsättning, arrenderade ut gärden på tre år åt en
brukare samt ställde själf kosan till Amerika. När de tre åren voro
fångna, kom ban hem med kontanter tillräckliga att betala skulden
°ch sätta hemmanet i skick på nytt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free