- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VIII : Bygdeundersökningar /
4:42

(1908-1910) [MARC] Author: Karl Arvid Edin, Gerhard Magnusson, Ruben Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Nuvarande jordbruksförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppryckningsarbete, företer en ganska nedslående bild i jämförelse med andra, mera
försigkomna jordbruksområden inom länet.

Att dalbon numera dock slagit in pä den rätta bogen och åtminstone
fått upp ögonen för det intensiva jordbrukets fördelar visa bl. a. de
ansatser, som under senare år blifvit gjorda för ladugdrdssJcötselns
befordrande. Ännu för ett femtontal år tillbaka torde den stora
hufvudparten af sädesskörden gått till försäljning. Från en station
pä Sandal uppgafs sålunda, att vid denna tid omkring 000
vagnslaster hafre årligen transporterades till afsalu söderut; numera
uppgår antalet knappt till 50. Uppgifter gående i samma riktning
erhöllos frän många håll och vitsordades allmänt af
spannmålshandlare i bygderna. I stället för att sälja sin spannmål har allmogen
numera allmänt börjat använda den till utfodring af sina kreatur
och samtidigt lägga an på afsättning af ladugårdsprodukter.

En viktig roll spelar härvid mcjerirörelsen, hvarigenom bönderna
först riktigt kommit till insikt om, att det var möjligt att draga
kontanter ur ladugården. Särskildt på Dalboslätten ha mejerierna
vunnit den spridning, att de blifvit en verklig faktor att räkna med
för jordbrukarens ekonomi. I hvarje socken finnas ett eller flere
ostmejerier, hvilka mottaga mjölk frän jordbrukarne i den närmast
omgifvande trakten. Tillförseln är emellertid i de flesta fall
.jämförelsevis ringa, vid de mindre mejerierna 400—000 liter dagligen
sommartid, vid de större 800—1,200 liter. I en del socknar
är i stället antalet dylika mejerier desto större, exempelvis i det
lilla Grinstad, där de äro 5 stycken. Ofta är det handlande, som
tillika äro mejeritörestandare, eller också, och vanligast, en
företagsam bonde, hvilken af sina grannar tar emot mjölk att jämte
afkastning från den egna gården användas till ostberedning. I
vanliga fall betalas mjölken med ett pris af 7 öre per liter, på ett par
ställen något mera, men ibland äfven mindre. Osten afsättes direkt
till olika platser i landet, Uddevalla, Göteborg, Stockholm m. fl.
orter. Speciellt mesost gick före mellanrikslagens upphäfvande i
rätt stora partier till Norge, en trafik som dock efter tullsatsens
höjande bragts att afstanna.

Det är otvifvelaktigt, och det bekräftades äfven öfverallt, att
mejerierna verkat ofantligt mycket för att höja jordbrukets allmänna
ni va. Detta omdöme gäller äfven Valbo härad, ehuru utvecklingen
här delvis tagit en annan vändning. Anläggning af ostmejerier i
samma stil som på Sundal har här aldrig förekommit, och
utsikterna för mejerirörelsens framsteg torde här numera vara rätt
klena-Ursprungligen ha funnits tre smörmejerier, i llögsäter, Färgelanda
och Torp, hvilka tidvis kunnat glädja sig ät jämförelsevis god
tillförsel, och hvilkas största betydelse legat i den uppfostrande
inverkan de under första tiden af sin tillvaro utöfvat på allmogens landt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free