Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Nuvarande jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 KMrGRATIOJJSliTRKDNl.XGEN. BILAGA VIII. BYGDEUNDERSÖKXIX(JAK.
I mellersta delen af häradet torde Färgelanda, hvars
.stationssamhälle är det största och tätast bebyggda i Valbo, samt Ödeborgs
socken hvad angår jordbrukets ställning stå fullt i nivå med de
mest försigkomna trakterna inom landskapet. Utvecklingen bar här
äfven gått framåt med en raskhet, som bådar godt för framtiden.
Några för förhållandena i Valbo upplysande uttalanden ma
slutligen meddelas, hämtade från en småbrukare i Rennelanda. Här
står jordbruket mycket bättre än i socknarna norrut. Jordmånen
är äfven betydligt fördelaktigare, derstädes styf lerjord. Så mycken
känning af bränningen i forna dagar har man ej här som i norra
Valbo, oeh så mycken nedlagd jord tinnes ej heller. Beklagligt är.
att sä få ägare ännu börjat sä skog pä sina öfvergifna
odlingsmarker. Allt efter som bönderna sett sig nödsakade lägga igen en
del fält. ha de fått, möjlighet att ägna en bättre ans åt återstoden
at sin jord. l)e hemmansägare, som bo mellan Valboàn och
Kroppefjäll, reda sig numera bäst. 1 synnerhet gäller detta om Järbo
socken. De ha haft skog att ta till vid behof, och deras i regel mindre
jordareal har aldrig blifvit sa vanskött. Förr var förhållandet
motsatt, och bönderna pä »slättfalan» (väster om Valboån) voro mäkta rika
under hafretidcu; här skedde också under H(l-talet de flesta
fallisse-mangen. Numera har man något så när kommit i gäng med ett
ordnadt växelbruk, vanligen 8-ärigt. Äfven rotfrukter har man
börjat drifva, ehuru det går långsamt. Förr lade nian nästan ej
alls an på gräsodling. Denna har dock nu kommit utmärkt i gang.
särskildt i Rennelanda, och gräsfrö har t. o. m. i rätt stora mängder
under de senaste åren försålts till socknarna söderut. Största hindret
för ett framgångsrikt jordbruk är bristen pä gödsel. Mån köper
visserligen åtskilligt ined artificiella gödselmedel, men ofta med
oförstånd. Trädesbruket står därjämte mycket efter, likaså
dikningen.
Förutom de orsaker till jordbrukets låga ståndpunkt pä Dal.
som förut framhäfts och som sammanhänga med en allmän
efterblif-vcnhet, kunna framdragas en flerfald andra omständigheter, som
direkt inverka hämmande på utvecklingen.
Det, har påpekats i det föregående, att här och hvar i socknarna
påträffas välskötta bondehemman, som höja sig öfver de öfriga och
genom sitt exempel verka som ett slags mönsterbruk. Som
förebilder ersätta dessa numera i någon mån hvad på andra orter
herr-gärdar, dä de äro i godt stånd, förmå uträtta för höjande af den
omgifvande traktens jordbruk. Det måste anses som en stor brist,
att Dal är och sedan länge har varit sa fattigt på herrgårdar; och
ännu fattigare på välskötta sådana. Ty de som finnas hålla, på ett
par lysande undantag när, långt ifrån mattet; en del äro tvärtom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
