Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Torpare, backstugusittare och statare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 KM IAK At l< • NSUt K K1>X INGK N. lül.AUA VIII. l:Y(5l’i:r NHKKSÖKM N(JAH.
görande. För jordägaren liar naturligen fördelen med torpsystemet
därigenom betydligt minskats, dä ban ej längre har att räkna pä
det bestämda antalet dagsverken på gården. Obenägenheten att
upplåta torp har äfven af detta skäl ökats. Af omsorg om sin skog
vilja sålunda Here jordägare ej ha kvar na gra torpare, enär vinsten
af de små arrendena synes dem alltför ringa. För torparen s jälf torde
däremot fördelen med penningarrende vara uppenbar. Han får
därigenom en mera oberoende ställning, och ban förfogar fritt öfver sin
arbetskraft. Större torpare. med ett, årligt arrende af 125 150 kr.
några stycken sådana påträffades i V albo, behöfva fullt ut
använda all tid till brukande al’ sin egen jord. För de mindre, hvilka
sitta på torp för 40, 50, 60 kr. om året, står det öppet att efter
lägenhet söka arbete, där det bäst betalas. Tillfälle till förtjänst
utom jordbruket är emellertid i dessa bygder ytterligt ringa på
grund af de få industriella företagen. Hvilken roll dessa dock spela
fiir den trakt, där de äro belägna, skola vi närmare se till i det
följande. I »et får anses betecknande, att i Valbo, där som nämndt
de ännu existerande torpen äro talrikare än i de båda andra
häraderna, bidrog järnvägens anläggning starkt till den allmänna
öfvergången från dagsverks- till arrendetorp, i det torpinnehafvarne
önskade erhålla större frihet att draga förtjänst af därvid förekommande
arbete. Som arbetare i reparationslag vid järnvägen ha äfven nu
en del torpare och lägenhetsinnehafvare sin sysselsättning.
På herrgårdarna ha numera dagsverkstorparna allmänt blifvit
ersatta af statorn Under det största godset pa Dal, fideikommisset
Qvantenburg i Bo I stads oeh Orinstads socknar pä grund af sin
mångåriga vanskötsel ryktbart öfver bela landskapet Ivdde
enligt uppgift ett 20-tal statare. Endast i förbigående oeh till
belysning af förhållandena ma angående gårdens torp, till antalet
ursprungligen ungefär lika många, anmärkas, att flere voro
obesatta, oc.li att en del utarrenderats, däraf fem till samma brukare
oeh två till en annan. Hvad statarnes ekonomiska ställning
beträffar. uppgafs den årliga lönen till följande: 175 kr. kontant, 10
hl. råg, t! hl. hafre. (! hl. hvete, 120 1. ärter samt :S I. söt mjölk
lagligen; till sättning lämnades (! hl. potatis. Äfven pä en del
andra ställen sökte jag erhålla underrättelser om statarlönerna.
hvilka voro ganska växlande. På en herrgård i Holms socken
betalades: kontant 190 à 210 kr., S hl. råg, 5 hl. hafre, 80 1. hvete,
80 1. ärter, en kanna söt mjölk (lagligen samt en tunna potatis
till sättning. Något bättre ställde sig förhållandena vid en gård i
Bolstad med titta underlydande statare. Utom den kontanta lönen,
250 kr., lämnades in natura: 750 kg. råg, 250 kg. hafre, 20—HO kg.
hvete, lika mycket ärter. .’! L söt mjölk dagligen samt en tunna
sätt-ningspotatis. I’e löner som förekomma torde i allmänhet kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
