Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Hemmansklyfning och arfskiftessedvänjor under senare tid; böndernas ekonomiska ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. sun dals. hordals och valbo härader. öl
delarna, är gifvet den talrikaste och efter dalsländska förhallanden,
med hänsyn till ställningen pä arbetsmarknaden, den både ur allmän
jordbruk.sekonomisk oeh privatekonomisk synpunkt förmånligaste. Man
påträffar här de flesta välskötta jordbruken samt de i genomsnitt
mest välmående hemmansägarne. Det är blott skada, att dalbonden
fortfarande skall ha så svårt att öfvervinna sin gamla inrotade
böjelse för en extensiv drift af jorden. Ilar en hemmansägare genom
god hushållning kommit sig fram i välstånd, händer det sålunda ej
sällan. att han tillökar sina förut kanske fullt tillräckliga ägor
ge-10111 inköp af någon närliggande hemmansdel i stället för att lägga
UT1 pa att ytterligare drifva, upp sitt jordbruk till högre intensitet.
Kn rationell och gifvande småbruksdrift, som trots ofördelaktiga
afsättningslörhallanden det förnämsta hindret — är på väg att
uppkomma, hämmas ej oväsentligt af denna bristande ekonomiska
uppfattning hos bönderna.
Ehuru det är omöjligt att ens tillnärmelsevis uppgöra någon
beräkning, är af allt att döma den tredje gruppen hemmansägare, de
obesutna, till antalet långt mindre än man med hänsyn till de
historiskt gifna förhållandena kunde vänta sig.1 Tillgången till bi
för-(liiu.stcr är naturligen särskildt för dessa mindre obesutna
hemmansägare af största vikt. Hvad Slättdal angar behöfver det knappast
påpekas, att. tillfällena till förtjänster vid sidan af jordbruket där äro
så godt som inga. För den allra, minste jordbrukaren är den
ekonomiska ställningen därför ofta nog ganska prekär. En och annan
skaffar sig inkomst som handtverkare eller vid järnvägen. Det enda
arbete, emellertid, som för småbrukaren vid inträffad ledighet
egent-ligen kan komma i fråga, är dagsverksarbete hos större grannar. Att
detta dock ej sä synnerligen allmänt förekommer beror bl. a. därpå.
!,tt småbrukaren själf är mest upptagen uf sitt eget jordbruk just
V|d de tider, da hans arbetskraft är som mest eftersökt. Xagot bättre
ställa sig förhållandena i skogstrakterna i Valbo och norra Nordal,
där en smaboiide ined obetydlig akerlott kan ha åtskillig hjälp af
den hemmanet tillhörande skogen2. Några tillfällen till utkomst,
’ En omständighet, soln åtminstone pä ett oeh unnat häll medverkat till atl
decimera de små hcmiiuinshrukcn med obesutna iigurc. är sammanslagning at" mindre
hcm-juansdclar genom köp Sålunda hade enligt uppgift dylik sammanslagning ligt rum
1 ’.rinstad socken under senure tider i riitt stor skala. 1 någon män synes
förhällan-<Jel mellan antalet liemnuuisdclar och brukningsdelar i nämnda socken iifven bestvrka
denna uppgift, Sif|rorna äro resp. 824 och 268.
5 I norra Dalskog besökte jag. för att nämna ett exempel, ett hem mun till
stor-eken 1 s mtl oeh bebodt uf icke mindre iin 22 bönder, ilen hemmanet tillhöriga
od-lado jorden uppgick till endast 86’h liar. skogsmarken däremot till 548’7 har. Taek
vare skogstillgàngen var ett visst välstånd rid unda inom det lilla sm&brukaren in hållet,
"<’h jordbruket stod pä en relativt hög nivit. Någon emigration hade knappt
förekommit frän delta hemman. I en annan trakt uf socknen fanns ott, hemman, likaledes
« mtl och fördeladt pil 11 brukningsdelar. Åkerarealen var 18 2 har. Inkomsterna af
skogen voro fiir bebyggarne sä godt som inga. då denna endast upptog 46 6 hur. Euligt
"P|igift var befolkningen här nära att alldeles utödns genom en sedan liinge pftgAende
utvandring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
