Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Industriorter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1907 belöpte sig tiil 1G8 man, har sålunda större deleu sina hem
belägna på större eller mindre afstånd från bruket. Den rayon.
hvarifrån detta hämtar sina arbetare, är ganska stor. Från torp, så
aflägset liggande som i Valbo-Ilyr och östkanten af Ödeborg, fanns
folk, som dagligen arbetade vid bruket. Ehuru förtjänsterna ej
kunna anses allt för höga - lägst uppgår dagpenningen till 2 kr.
har spikbrukets tillkomst i viss mån på torparbefolkningens
ekonomiska ställning verkat revolutionerande. Det berättas om några
torpare från en närbelägen större gård. vid hvilken dagspenningen
blott för ett tiotal ar tillbaka ännu skall ha utgjorts af den otroligt
lilla summan af (iT öre sommartid och .17 öre vintertid, att de gräto
af förtjusning, när de första gången efter slutadt arbete fingo lyfta
sin aflöning vid bruket. Så mycket pengar hade de ej föreställt sig.
att de någonsin skulle få om händer, i allt större skala ha torparne
efter brukets anläggning sökt att få sina torpskyldigheter
förvandlade i penningarrende för att desto bättre kunna använda sin
arbetskraft vid industrien.
Att torparbefolkningen, som i södra Valbo förekommer
talrikare än annorstädes i de tre häraderna, här i något större
omfattning förmått bibehålla sig, torde i någon och kanske ej
alltför ringa man böra tillskrifvas just den utsträckta möjligheten till
utkomst, som uppstått för densamma ^enom den industriella
verksamheten. Såtillvida har äfven här, liksom i Skållerud, industrien
tjänat att hämma emigrationen, ehuru det för ifrågavarande socknar
torde ställa sig svårare att genom siffror uppvisa detta påstående.1 —
För jordägaren har naturligtvis uppkomsten af industri betydt en
ytterligare minskning af de redan förr alltför knappa arbetskrafterna.
I någon man torde doek den förbättrade afsättningen genom tillförsel
till bruken förmått ersätta den sålunda lidna förlusten. Af den
egentliga allmogebefolkningen har endast ett ringa fåtal sökt
anställning vid härvarande industri. För torparen är det i viss man
en upphöjelse att bli fabriksarbetare. Torparsonen gar därför
hellre vid fabriken än tar tjänst som dräng, äfven om lika
mycket eller kanske t. o. m. mer bjöds honom i aflöning. För
henunan-<onen eller hemmadottern känns det i viss män som en förnedring
att deltaga i industriarbete. »De tycku. att det är simpelt ,
förklarade en bondhustru; och hon tillade, att de hellre ta vägen till
Amerika.
’ Det fGrtjänor i ilettii sammanhang utt anmärkas, till stöd Pir hvad ofvan iir
-agilt »m industriens inverkan pa emigrationen, att (ifver hnfvnd utvandringen frän
norra Dal (Vedbo och Tössbo härader), ehnru i oeh fur sig ansenlig, duek i jämförelse
med utvandringen frän ifrågavarande tre sydliga härader är liäde absolut och relativt
betydligt, mindre ett, förhållande, som utan tvifvel ilr att sätta i samband med den
norra landskapsdelcns öfverlägsenhet framför ilen södra i industriellt hänseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
