Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 emiöratioxsutredningen. bilaga viii. bygdeundersökningar.
verallt råder i dessa folkfattiga nejder, som om den nuvarande
emigrationen till stor del vore att betrakta som en »okynnesemigration».
Att detta äfven i många fäll kan siigas vara händelsen är
otvifvelaktigt. såsom vi i det följande närmare skola se. Gä vi emellertid
något djupare in på frågan, visar det sig snart, att äfven om den
rent ekonomiska sidan af saken ej verkar pä. samma sätt; som förr,
sä spelar den dock allt fortfarande en viktig och dominerande roll.
Det kan visserligen vara sant, att man ej i allmänhet behöfde
emigrera och att emigranterna i hembygden utan allt för stora
svårigheter skulle hunna erhålla arbete, som lämnade dem uppehälle. Men
när man står inför valet att söka sig arbete hemma eller att resa
till Amerika, finner man den senare utvägen fördelaktigare och mera
vinstgifvande. »Ungdomen vet», sade mig en erfaren
kommunalordförande. att den i Amerika bäst kan tillfredsställa sitt
förvärfsbe-gär, och därför har den fått i sitt hufvud att den skall dit för att
tjäna pengar», — en formulering af det nuvarande
emigrationsspörs-malet, som kan vara så god som någon annan.
Allmänna reflexioner som dessa angående emigrationsfrågans i
vara dagar väsentligt, ändrade läge göra sig själfva, och jag har
därmed frän början velat gifva den rätta belysningen åt dess
nuvarande ekonomiska innebörd. »Det är alldeles naturligt, att man far
till Amerika», förklarade en hemmason, som jag besökte. »Här
hemma är det omöjligt att lägga af någon afsevärd sparpenning, äfven
om lönerna numera äro sådana, att folk väl kunna reda sig.» Själf
hade han varit betänkt pä att resa, men hade nu uppgifvit tanken,
för att ej fadern skulle bli alldeles ensam på hemmanet. Förut voro
hans tvenne bröder i Amerika: Exemplet är ganska typiskt för hur
man i allmänhet resonnerar i bondehemmen och huru hemmasönerna
och hemmadöttrarna uppfatta ändamålet med Amerikafärderna.
Huf-vudprocenten emigranter är nu för tiden, med de sociala
förhållanden som existera, att hänföra till denna befolkningskategori, och
naturligt nog är det speciellt fran sma.brukarehemman, som den
största strömmen gar till Amerika. På tal om rådande
arfskiftes-sedvänjor har jag redan framhållit, att själfva arfskiftena mera
sällan pläga gifva anledning till att de efterlefvande barnen, utom dcu
son, som eventuellt öfverfar garden, emigrera.1 Merendels ha de
rest redan långt i förväg. Medvetandet att fädernegården är för
liten att dela inverkar härvid, sa att sönerna, så snart de hunnit
till arbetsför ålder, lämna hemmet för att bereda sig en framtid pa
egen hand. »Ingen vill nu för tiden tjäna i jordbruk. Det ligger
’ Däremot torde det ej vnra s:i ovanligt, att ilen utlösande brodern, om ban
saknar medel, tills vidare utarrenderar lieminaiict lor att genom nägra ärs vistelse i
Amerika intjäna den nödiga lösesnmmun. l.lkasA kan det förekomma, att om tlera
hemmavarande bröder vid faderns död dela hemmanet, de efter arfskiftct emigrera för att
anskaffa behöfligt rörelsekapital.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
