Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 EMIGRATIONSUTREDNIJfGEN. BILAGA VIII. BVGDEUNUERSÖKNINGAR.
som kommit hem med 10,000, oeh den, som har en farm i Amerika
med 100 kor, oeh den, som iir kusk hos en millionär i Newyork och
har en så gentil husbonde, att han fått behålla lönen oafkortad
under sin ledighet och dessutom erhållit pengar till resan etc. Och
följderna visa sig snart nog. När en svensk-amerikan återvänder, har
ban ofta med sig i släptåg ett belt följe af sina kamrater frän
hemtrakten. I H. socken, för att nämna endast ett exempel, hade ett
ar ovanligt många utvandrare, mest ungt, folk, kommit hem på
besök. Dessa stannade någon tid, och det bildades en ungdomsförening
i socknen med nykterhet och diskussioner i allmänna frågor till
program. Denna hastigt uppflammande verksamhet fick dock inom kort
ett snöpligt slut, ty då de svensk-amerikanska medlemmarna efter
knappt ett ar åter emigrerade, följde nästan bela föreningen med.
Faktorer af psykologisk art, sådana som de nu beskrifna, få ej
underskattas, när det gäller att bedöma emigrationens orsaker.
Tvärtom gifva de den rätta förklaringen till hur det kommer sig, att den
dalsländska befolkningen kunnat blifva till hela sitt tänkesätt så i
grunden »amerikaniserad». Det är. som om det ej existerade någon
annan utväg för ungdomen än Amerika, när den skall ut i lifvet;
och en resa dit har blifvit något sa alldagligt, att den knappast
anses stort märkligare än en torgresa till Uddevalla eller Vänersborg.
Redan barnen tala om Amerika, och det förvånar ej, när man af
skollärare hör omtalas, att de bäst minnas de amerikanska namnen,
och att de till Amerika helst förlägga alla utländska orter. De ha
knappt blifvit färdiga med skolan och »gått och läst», förrän de äro
mogna att sätta i verket de Amerikaplaner, som kanske redan under
skolåldern bunnit uppgöras.
Den ställning, som barnen, äfven vid mera framskriden ålder
intaga i hemmen, är ej heller synnerligen ägnad att göra dem
benägna tör att stanna kvar. Deras ställning är i hög grad
osjälf-ständig, och de sta fullständigt under föräldrarnes ledning. »De fä
nästan aldrig medel att röra sig med pä egen hand. Till och med
kläder o. d. köpa föräldrarna oftast utan barnens inedverkan. Man
hör mången hemmason framhålla, att en dräng har det mycket
bättre, ty ban får alltid rå sig själf, när arbetet är afslutadt, och
har dessutom sin lön att använda efter eget skön.» Den behandling,
som kommer den tjänande klassen till del, lämnar äfven åtskilligt
öfrigt att önska. »Bönderna hålla sitt arbetsfolk uselt , förklarade
en meddelare, och fortfarande pä gamla maneret. Man får väl
bekväma sig till att betala något så när ordentligt, men kosten är
ofantligt dålig. Här finnes en viktig orsak till att de ha det så
svårt att få folk.» Samma person kände en 15 års pojke, som
tjänade hos en bonde. Han fick till frukost två släta koppar kaffe
och till middag bröd och skummjölk. Att han under sadana för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
