Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. SöND ALS, NORD ALS OCH VALBO HÄRADER. 87
hållanden ej kunde känna sig alltför belåten med sitt lif är mindre
förvånansvftrdt.
Hela den anda, som gör sig gällande i de dalsländska
allmogehemmen, är för öfrigt sådan, att den endast ger näring
at »lusten till Amerika». »Bönderna äro allmänt mycket
missmodiga, och det rätta arbetshumöret saknas; det har blifvit ett
trosformulär att jordbruket ej bär sig’ — dylika omdömen af
personer, som hvar på sin ort af gammalt voro förtrogna med
förhållandena, besannades endast allt för väl af de erfarenheter jag själf
gjorde. »Emigrationen har hjälpt socknen ur eländet; bäst är, att
alla som kunna, fara till Amerika», förklarade en bonde, som själf
*att på ett stort och relativt välbärgadt hemman. Tilltron till det
egna arbetet är ringa, och man kan förstå, att den ungdom, som
växer upp under det bestämda intrycket att »det lönar sig inte»,
skall bli systematiskt uppfostrad för Amerika. Allmänt klagas
öfver det uppväxande släktets »förakt» för jordbruk, oeh särskildt
framhölls kvinnornas ohåga att deltaga i landthushållsgöromäl såsom
ett starkt skäl till att de emigrera. Bet kan ej alldeles förnekas
att lifvet i hemmet för sönerna och döttrarna mångenstädes bär
öfver sig något tråkigt, som föräldrarna ej äro utan skuld till, och
som gör sitt till, att barnen längta bort. Tillfällen till förströelser
äro ju numera, sedan utvandringen nära nog dödat ungdomslifvet
öfverallt i socknarna, ganska sällsynta, men yppas något, äro ofta
"og hindren stora tör ungdomen att få vara med. Att en söndag
exempelvis deltaga i ett så oskyldigt nöje som en fest i
folkhögskolan eller ett nykterhetsmöte går naturligen inte för sig i en
trakt, där prästen — och prästernas makt öfver allmogen är i dessa
hygder orubbad — lyser folkhögskolan i bann som ett »djäfvulens
bländverk» och offentligen i kyrkan tillrättavisar den, som om
söndagen vågar upplåta lokal åt en så ogudaktig inrättning som en
godtemplarloge. .1 synnerhet i Valbo, där schartaunismen ännu har
ett, fullt säkert stamhåll, bidrar denna strama religionsform att
kasta en dyster prägel på umgängeslifvet, som endast kan hjälpa
Hll att hos ungdomen väcka begäret att utvandra.1
Ett alldeles speciellt skäl till emigrationen bland den manliga
ungdomen utgör värnplikten. Intet har kanske i den allmänna
diskussionen låtit mera tala om sig, och det var med en viss ifver
som mina sagesmän grepo tillfället att uttala sig i denna viktiga
punkt. Utan att jag behöfde anställa nagra särskilda förfrågningar
kom man vanligen alltid själfmant in på ämnet, och det dröjde ej
länge förrän åtminstone den saken stod fullt klar för inig, att
värnplikten är ytterligt impopulär bland dalallmogen. Ordalagen kunde
1 Äfven nf präster — med mera moderat läggning — liürde jag den extrema
seliartounnismens iuflytnndc beklagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
