Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SUNDALS, NORDALS OCH VALBO HÄRADER af Karl Axel Brusewitz - Den nuvaraude emigrationen; dess orsaker och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 EMIGRATIOXSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. B YGBEUNDEB,SÖKNING AR.
lyckats göra, ha vanligen skett genom privata lånemedel eller ännu
vanligare genom Amerikapengar. Ingenting är nämligen mera
vanligt, än att soldaterna efter afskedat anandet taga vägen till Amerika.
Hvad som emellertid allra mest motverkar egnahems-lånens
spridning är det faktum, som ej kan förnekas, att de omöjligen förmå
att täfla med Amerikapengarna. Man kan därvid skylla på det
olämpliga sätt, hvarpå egnahemsrörelsen bedrifves och säga, att en
ändring måste komma till stånd, innan gynnsamma verkningar
kunna förväntas. Man kan framhalla, att staten ej borde sky någon
risk för att i egenskap af lånens förmedlare göra allt hvad göras
kan för att framställa dem i en riktigt lockande dager, sä att en
formlig rusning till egnahemskassorna komme till stånd. Man kan
yrka på npplåtandet af kronojord i småbrnksrörelsens tjänst till
evärdliga arrenden etc. Det är möjligt, att en verkligt
genomgripande jordreform sknlle medföra åsyftadt resultat. Men äfven
om man ej har rätt att pä förhand förneka möjligheten häraf, finnas
dock starka skäl att ställa sig tvillande, åtminstone när det är
fråga om ett gammalt emigrationscentrum af den ekonomiska
struktur som det ifrågavarande. Samma resonnemang, som nu drifver
folk att taga omvägen öfver Amerika när det gäller att skapa det
egna hemmet, skall alltjämt kvarstå. Hvad tjänar det till att ta
ett lån hemma eller ett arrende, det må vara på aldrig så
fördelaktiga villkor, då möjligheten alltid står öppen titt i Amerika pä Ii
à 6 ar fa ihop en tillräcklig summa att köpa ett ställe för, som
sedan besitt.es skuldfritt? — Med utgångspunkt frän detta
resonnemang måste det medges, att det resultat man bär kan komma
till i fråga om emigrationens botemedel, är skäligen negativt. Men
hnr nedslående det än kan tyckas att nödgas stanna med den starkt
tviflande frågan om något kan göras, i synnerhet då intet befinnes
mera önskvärdt än att något kunde göras, är det i hvarje fall svart
att värja sig för det hardt när hopplösa i bemödandet att hålla
befolkningen kvar hemma vid jordbruket, så länge det ej i praktiken
går att bevisa, att vägen till Amerika verkligen är en omväg oeli
icke en genväg — såsom man hittills, och det måste medgifvas på
goda grunder, vant sig att, betrakta den.
Har man alltsa orsak att under nuvarande förhållanden ställa
sig skeptisk inför möjligheten att hindra folk att emigrera, sn
behöfver man dock ej därför anse allt hopp om dessa bygders framtid
förloradt. En ljuspunkt finnes, som det återstår att till slut med
några ord beröra, och det är uterinr andringen. Därtill linnes sa
mycket. större skäl, som det flera gånger blifvit pä pekad t, att det, just, är
exemplet, af dem, som frän Amerika återkommit och köpt sig gärdar
i hembygden, som kanske allra mest smittar till efterföljd. Af förut
meddelade siffror (jfr Tab. 3, sid. 9) framgar att aterinvandringen öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
