Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Naturbeskaffenhet och näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 EMIGRATIONSUTREDNINGEN. BILAGA VIII. BYGBEUNDERSÖKNING AR.
hemman, hafva dessa herrgårdar ingen inverkan pä siffrorna i detta
afseende.
Siffrorna för areal pr brnkningsdel ge ungefär samma resultat
som mantalet pr brnkningsdel. Om någon gång arealen pr
bruk-ningsdel visar sig högre än som kunde väntas på grund af
hemmantalet, beror detta på öfverskott af skog eller impediment.
Tabellen öfver hemmansdelarnas antal i olika tider visar, att
den nuvarande jordfördelningen är i det; närmaste densamma som
år 1865. 1 Väne och Flundre härader har jordfördelningen i de flesta
socknar varit densamma ända sedan början af 1800-talet. Den af
skiftesförfattningarna på midten af 1700-talet framkallade
sönderstyek-ningen af gårdarna synes här hafva i det närmaste afstannat redan ar
1810. Under åren 1810—1865 ökades i Väne härad hemmanens antal
från 710 till 851. Af ökningen, 132 nya hemmansdelar, komina 109
ensamt på de båda socknarna Vassända-Naglum och Väne-Rvr, hvilket
visar, att i de öfriga delarna af häradet hemmansklyfningen under
ifrågavarande tidsperiod var endast ringa. Flundre härads hem
mantal växte under sainma tid med endast 22 nya hemman, och äfven
i detta härad afstannade således hemmansklyfningarna kort efter
1800-talets början.
1 Bjarke och Ale härader däremot försiggick en rätt afsevärd
hemmansklyfning äfven under tiden 1810 -1865. Befolkningen i
dessa härader har af ålder haft timmermansyrket som binäring
och därför ej behöft så stora jordlotter för sitt uppehälle.
Biförtjänsterna torde också hafva bidragit till att sätta befolkningen i
tillfälle att bekosta hemmansklyfningar och inköpa hemmansdelar.
Under förra hälften af 1800-talet tillväxte folkmängden högst
betydligt i bela det område, som här är i fråga. Folkökningen
sammanhänger icke blott med h em m an slcly fn in gen utan äfven med
de jordafsöndringar, förpantningar och torpanläggningar som skedde
under denna tid. Härigenom ökades särskildt den obesutna
befolkningen, något hvarom landshöfdingeberättelserna från 1800-talets
början innehålla målande beskrifningar. I berättelsen af 1832
sättes folkökningen i samband med potatisodlingens utbredning, och
det stora och välgörande inflytande framhålles, som denna haft till
födoämnenas ökande och följaktligen på folkmängdens tillväxt.
Beräkningen att lefva nästan ensamt på afkastningen af en
potatistäppa eller nagra potatisland har — heter det dock i
fortsättningen af samma berättelse — astadkommit många lättsinniga
bosättningar af fattiga hushall. De följande berättelserna framhålla än
mer, att det hufvudsakligen var den egendomslösa befolkningen, som
tilltog i antal, och sätta ifråga om denna befolkningens tillväxt
kunde vara för samhället nyttig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
