Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. VÄNE, FI.UNDRB, BJARKE OCH ALE HÄRADER.
13
i den är 1880 afgifna landshöfdingeberättelsen framhålles, att
ladugårdsskötseln gjort framsteg äfven bland allmogen, sedan odlingen af
gräsväxter blifvit allmän. Härmed torde afses klöfverart!ingen, som,
enligt livad, som uppgafs i Bjärke härad, vid denna tid kom i
allmänt bruk såsom en nödvändig följd af betesmarkernas försämring.
Som en bidragande orsak till allmogens ändrade odlingsmetoder
framhöllos äfven de exempel, som gåfvos af herrgårdarna.
Jordbrukets utveckling liar vidare befordrats genom anläggning
af mejerier. Flerstädes uppgafs anläggningen af sådana hafva gjort
epok gcnoin att föranleda omläggning frän sädesodling till odling af
foderväxter. Flerstädes framhölls också jordbrukskonsulenternas
förtjänst om jordbrukets uppryckning.
Vissa af de trakter, som här äro i fråga, hafva emellertid redan
länge ägt ett. högt uppdrifvet jordbruk, gynnadt af god jordmån och
ovanligt goda afsättningsmöjligheter. .Detta gäller särskildt
Tun-liemsslätten och en del af Bjärke, härad hvilka i senaste [-lands-höfdingeberätte]ser-] {+lands-
höfdingeberätte]ser+} framhållas såsom tillhörande de trakter i länet,
där jordbruket motsvarar »nutidens anspråk pa en väl ordnad
landthushållning». Vissa delar af Flundre härad, särskildt Upphärads
socken, ha äfven ett väl utveckladt jordbruk.
I allmänhet torde (lock allmogens jordbruk ännu lämna
åtskilligt öfrigt att önska. Härpå tyder särskildt rotfruktsodlingens låga
ståndpunkt. På de flesta ställen hade rofodling pågått blott ett par
är, ocb landens skötsel föreföll ofta icke vara den bästa.
Växtföljden var i allmänhet 7—8-årig, någon gång 6-årig. På
mänga ställen höll öfvergång pä att ske från 8-årig till 7-årig
växtföljd. En 8-arig växtföljd omfattade vanligen 3 ars vall och 3 års
hafre, öfvergången till 7-årig växtföljd torde i allmänhet
åstadkommas genom minskning af hafregrödornas antal. 1 aflägset
liggande trakter (t. ex. i Magra socken) brukas jorden mången gång
fortfarande enligt föråldrade metoder utan ordnad växtföljd, t. ex.
med är efter år upprepad hafreodling a samma jord.
Trädesjordens skötsel ansågs af sakkunnige vara efterblifven i
hela ifrågavarande trakt. Höstplöjning af trädesjorden försummas
ofta; dess besående med grönfoder hör till undantagen, ehuru, såsom
en förutvarande jordbrukskonsulent i trakten förklarade, betet på
trädan skulle blifva väl ersatt af grönfoder på V10 af densamma.
Allmänt förekommer, att korna släppas pä bete på 3:e årets vall,
af hvilken en del inhägnas redan tidigt pä våren. Skogsbete
förekommer här och där t. ex. i Flundre härad, där dock uppgafs, att
detsamma användes endast af torparo och arrendatorer af mindre
gärdar.
Täckdikning af jorden är genomförd på mänga ställen, särskildt
i Väne och Bjärke härader. 1 Flundre härad däremot uppgafs, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
