Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE ocH ALE HÄRADER.
.’(.’i
förfrågningar på orten. Ale häradskassa har kontor i Lödöse och
Elfängen, af hvilka det vid Lödöse uppgafs halva afsevärdt större
inlåning. I trakten kring El fangen uppgafs också den ekonomiska
ställningen vara mindre god.
Af det sagda framgår, att jordbrukarnes ställning måste på det
hela taget anses god. öfverallt klagas dock öfver svårigheten att få
arbetsfolk, och mången ansåg, att denna svårighet till sist måste leda
till att »jordbruket går under». Jordbrnkets arbetskrafter på ett
hemman utgöras vanligen af ägaren själf och hans familj. Stadda
drängar äro ganska sällsynta. Sönerna arbeta vanligen utan någon
penninglön. Deras arbete måste anses vara ganska strängt. I Flundre
hä rad, där det ej är ovanligt att bondsöner gå uti industriens tjänst,
(jfr. här nedan), ha hemmansägarna börjat öfvergå till metoden att
ge sina söner lön och låta dem själfva sörja för sig, — allt i akt och
mening att få dem att stanna hemma.
Bristen på arbetsfolk beror också numera egentligen icke på
emigrationen utan på befolkningens öfvergång till industrien. I
jord-brukssoeknarna är, såsom redan förut framhållits, befolkningen nu
mindre talrik, än deri var år 1865. Antalet brukningsdelar har
dock icke minskats, och på hvarje hemman lefver således nu ett
mindre antal personer än förr. Oftast finnes på gården ingen dräng,
och i allmänhet stannar endast ett eller annat af barnen kvar på
fädernegården, sedan dc vuxit upp. De hemmansägaresöner, som
utflytta från hemmet, ägna sig ofta åt yrkesarbeten, såsom
mureri-arbete (t. ex. Norra Björke) eller snickeriarbete (särskildt i Bjärke
och Ale härader). Någon gång taga de anställning såsom drängar på
främmande ort. I Yassända-Naglums socken hade Here
hemmansägaresöner blifvit volontärer vid Hallands regemente (f. d.
Vestgöta-Dals), som till sista åren haft sin öfningsplats vid Grnnnebo hed
1 socknen. För öfrigt tordo de flesta landthandla.nde i dessa
trakter vara hemmansägaresöner. Däremot blifva hein mansägaresöner
ej gärna industriarbetare. Det är, såsom nyss nämndes, egentligen
i Flundre härad, där Lilla Edets trämasseiäbrik ligger, som något
större antal bondsöner finnes inom arbetarestam men.
Torpares oeh statares söner söka sig numera icke platser som
drängar utan öfvergå i industriens tjänst. Arbetet där föredrages
kanske mest därför, att arbetstiden är fastställd, så att arbetarna
kunna beräkna full ledighet under en viss del af dagen. Belysande
för de förhållanden, som inträda när en jordbruksarbetare öfvergår
till industrien, äro de uppgifter, som erhöllos på en herrgård,
belägen strax invid en stor industriell anläggning. Arbetskraften
, l)fl gärden har brukat vara statare, som inflyttat från Skaraborgs
län. När dessa inflyttade statare arbetat ett par år på gården,
öfvergå de, eller åtminstone de vuxna barnen, till fabriken, och de
»"»/os. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
