Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER.
.’(.’i
Det är emellertid tydligt att ej lieller i denna socken
värnplikten är den enda orsaken till emigrationen. Ända sedan 1860-talet
har utvandringen från Väne-Asaka i förhållande till folkmängden
varit större än från alla andra socknar i de trakter, som här äro
föremål för undersökning. Detta sammanhänger med de ytterst
torftiga förhållanden, som förr rådde i denna socken och som redan
omtalats i annat sammanhang. Vid tiden för emigrationens börjau
i Sverige ägde Väne-Asaka en afsevärdt större befolkning än
nu. På 1870-talet öfversteg den med öfver 500 personer den
nuvarande. Jordbruket stod vid denna tid på en mycket låg
ståndpunkt. »Det hörde till regeln på den tiden att sä svältföda djuren,
att de på vårsidan knappt kunde stå på sina ben. Spannmålen
såldes och boskapen svältes. Det var icke sällsynt, att torpare,
lägenhetsägare, ja hemmansägare nödgades borga vårsådden för att dyrt
betala den igen på hösten». Under sådana förhållanden är det
naturligt. att befolkningen i stor utsträckning fick söka arbetsförtjänst
på främmande ort.
Redan på 1860-talet begaf sig en och annan öfver Atlanten för
att söka sin lycka, men först pä 1870-talet är det som emigrationen
frän socknen blir mer allmän. Af de på 1860-talet utvandrade
uppgifves särskildt en hafva lyckats väl, nämligen Anders Svensson
från St. Svalehult, där han ägt ’/» mtl. Dä han icke haft
framgång i Sverige, fast han uppgifves hafva varit en kraftig och
duglig yngling, begaf ban sig till Amerika och slog sig ned på
slättlandet i Minnesota, där ban förvärfvade sä stora jordområden, att
»sex själfbindande maskiner hade fullt upp med arbete vid
sädesskörden:». De första utvandrarna från socknen tyckas dock i
allmänhet icke haft någon synnerlig framgång; liera af dem hafva aldrig
låtit höra at’ sig. Af dem, som utvandrade under 1870-talet äter,
var det icke så få, som fingo det bra, och detta uppgafs hafva ganska
mycket bidragit till att deras i Sverige varande anförvanter och
vänner äfven företogo resan öfver Atlanten.
Det finnes emellertid ännu en faktor, som kan förklara den
stora anslutning emigrationen fick i Väne-Asaka under 1870- och
80-talen. Det var pä den tiden i dessa trakter mycket vanligt, att
den arbetsföra manliga befolkningen begaf sig ut pä järnvägsarbete,
och många af socknens äldre hemmansägare hafva varit s. k. rallare.
Under detta sitt arbete fingo de höra talas om de fabelaktiga
framgångarna för arbetare i Amerika och bidrogo sä vid hemkomsten att
sprida Amerikafebern genom sina berättelser.
Utvandringen pa 1 S80-talet i sin ordning sammanhänger också
med jordbrukskrisen, som äfven i denna socken tvingade manga
hemmansägare att gä frän sina gårdar. I stället för att ga i
tjänst hos andra eller söka sin utkomst som kroppsarbetare i Sve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
