Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson
- Jordbruksförhållanden
- Torpare och backstugusittare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
manhuset eller plats för stuga; andel i vedbod, källare och kök;
2—3 famnar ved jämte grenved; skjuts till kyrkan och kvarnen;
läkarevård; lO—15 kr. kontant.
I en socken i Ale härad (Starrkärr) uppgafs det förekomma på
flera ställen att gårdarna brukades i sambruk mellan gamla ogifta
syskon.
Torpare och backstugusittare.
Öfver hela området har en stor minskning i antalet torpare och
backstugusittare gjort sig gällande. Härtill har särskildt i fråga
om bae.kst.ugusittarne — bruket af jordbruksmaskiner bidragit,
liack-xtngusittare, som förr bela vintern kunnat få arbete vid gårdarna
med tröskning, hafva förlorat denna biförtjänst. Backstugor, hvilkas
innehafvare icke äro yrkeskunniga,förekomma därför numera sällan,oeh
på Hera häll betonades, att mark ej vidare upplätos till sädana, då
följden endast blir fattigdom. En fördel ined förekomsten af backstugor
är dock, att därigenom ges möjlighet för jordbruket att få tillfällig
arbetskraft, när sådan behöfves. Sä är förhållandet i Upphärad, där
backstugusittarna hafva sitt, uppehälle genom reparationsarbeten pä
-Bergslugsbanan; härigenom ha rens are till rollanden kunnat lås.
Pi andra ställen, t. ex. pa herrgårdarna i Västra Tunhem, framhölls
nyttan af att yrkesidkare slä sig ned som backstugusittare, dä
härigenom handtverkare finnas att tillgå på platsen. — Fördelaktigt är
emellertid om såsom det framhölls i Upphärad — backstugusittare
hafva något eget jordbruk. De lära sig dä bättre att spara och
kunna lättare reda sig på ålderdomen utan att falla fattigvården
till last. Barnen vänja sig då ocksä vid jordbruk och fä lust att
själfva skaffa sig sådant och komma ej på tanken att utvandra.
Med torpens försvinnande förhäller det sig delvis annorlunda.
1 äldre tider hafva torp förekommit, i hela det undersökta området,
särskildt i stor myckenhet i vissa socknar inom Väne och Ale
härader. Torp ha förekommit dels på herrgårdarna, dels pä
bondgårdarna. De trakter där bondgårdarna varit sii stora, att detta varit
fallet, äro särskildt Norra Björke och Yäne-Asaka socknar i Väne
härad saml vissa delar af Ale härad (t. ex. Starrkärrs och
Skepp-landa socknar). Anledningen till torpens försvinnande tyckes här
hafva varit, en annan än i de socknar, där torpen lydde under
herrgårdar. Äfven i dessa trakter har jordbruket haff sin »hafreperiod»
i slutet af 70- och bör jan af 80-talet. l>ä behofvet af mark för
hafreodlingen var stort, blefvo mänga torp lagda under gårdarna. När
sedan hafreodlingen måste inskränkas, var det omöjligt att få torpare,
som ville taga torpen. Villkoren ändrades nämligen icke i tid i
enlighet med de genom industriens inverkan höjda daglönerna. Häri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:22:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/emubygdeu/0299.html
