Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ÖLAND af Helge Nelson - Naturförhållanden och jordmån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(i. ÖLAND. NATURFÖRHÅLLANDEN OCH JORDMÅN.
0
ängeu och skogen, om öfver hufvud taget något af den senare finnes,
å nöja sig med den återstående mindre delen af markytan.
Olands viktigaste lösa jordslag och samtidigt den bästa
åkerjorden är dess steniga men ofta myllrika och fruktbara moränmärgel
e ler> där denna i sina öfre delar genom vattens och atmosfärens
inverkan mist större delen af sin kalkhalt, moränleran. Särskildt vid
gränsen till alvaromrädena, men äfven understundom eljest, tunnar
(611 af i mäktighet, lider af torkan och blir olämplig för plogen,
nien där den är af tillräckligt djup, är den en synnerligen bördig
Jordmån, ehuru ofta af en så fäst konsistens genom sin stenrikedom,
att den lägger binder i vägen för effektiv utdikning och t. o. m.
djupkultur.
1 inler de upprepade nivåförändringar, som ön genomgått, ha
atsvågorna mångenstädes ursköljt moräumärgeln i dess Öfre delar
"ch täckt den med ett tunt lager af sandigt grus, hvilket i hög
grad befordrat brukandet af jordmånen i fråga, som därigenom blifvit
"lera liicker och lättskött. Kalk- och fosfbrsyrehalten är i
allmänhet tillräcklig eller mer än tillräcklig för växternas behof. Den
bördigaste märgeln finnes inom västra kustbältet, där den också belt
"ch hållet ligger under plogen, en jordmån, som med sin
myllrike-’ om och kalkrika botten flerstädes i bördighet täflar med den bästa
skånska,1 Det största märgel- och lerområdet breder sig mellan
and borgarna norr om den stora alvaren, ännu ej i hela sin
utsträckning lagdt under plogen, delvis genom sitt ringa djup närmande sig
alvarmarkerna i karaktär, i väster däremot till stor del skogbeväxta
Genom olika fasthet, kalkhalt och myllrikedom växlar den
ste-mga leran i värde; stenrikedomen kan undantagsvis vara så stor,
att jordmånen öfvergår till en blockmark i smått, hvarigenom dess
’"nplighet som åkerjord betydligt nedsattes. Älven under
knltur-agret är särskildt på norra Öland ofta af en sådan stenrikedom
’"’h fast konsistens, att den på ett par fots djup är stenhård.
Di-ena måste hackas fram i sådan mark. Består den i leran ingående
stenen i öfvervägande mån af »Smålandsston», gråberg, får också
"ensamma ett mindre värde jämfördt med när den, i allmänhet som
nundre block och sten förekommande, kalkstenen eller de ännu lättare
°rvittrade skiffrarna ingå som beståndsdelar i jordtäcket. Lerans
Växlingar härutinnan gifva densamma belt olika grad af värde och
mttsk-ötthct.
dlr t’ "iir ’ vilB,ri> knstbftltet llr dock märgeln delvis alldeles stenfri ocli utgör en
, motsvarighet till fastlandets Åkerlera,
för r • " ’nkttla beteckningen pil den steniga |oran och märgelii är >ürjord«, hvarmed
och ■ ’örstàs del myllrika ytlagret. Ilottenlagrct, älven, benämnes >.jätter>
och - V’"" ’""ra »tcnigt. bolsainma träder ofta i dagen utan större myllinblnndning
ar uå vanligen tämligen grundt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
